tisdag 30 december 2014

Om U5 gruppen

U5 gruppen (mitokondrieDNA) mfl diskuteras i den här artikeln. Medan jag väntar på mitt eget mtDNA test kan jag ju skriva lite mer om farsans.

När han testades hamnade han i gruppen u5b1b1 … och jag tror sista bokstaven var b också.

I varje fall kallas gruppen "saami motif" och häpp, i farsans fall landade hans äldsta kända moderslinjekvinna på en samekvinna vid namn Agneta Thomasdotter Mangi från Jukkasjärvitrakten. Trevligt att tänka på är att hennes mtDNA skvalpar vidare i min kusins döttrar om än inte i mitt eget. (mtDNA ärvs i äggets cellkärna tämligen oförändrat från generation till generation och kan alltså inte ärvas från pappa till dotter).

Min syster sa för länge sen att vi måste ha samiska anor eftersom vår matkultur på pappas sida bar så tydliga spår av samiskt ursprung. Exempelvis var en särskild festlighet "lappkok" vilket i mer politiskt korrekt anda och mer innehållsmässigt korrekt döpts om till "renkok" sen jag var med om det hos farmor.

Nåväl, åter till U5.

Gruppen U5 anses vara den äldsta mtDNA gruppen i Europa och kom till Europa med de första invandrarna för 36000 år sen (eller mellan 55 och 30-tusen år sedan).

Redan innan senaste ismaximum för 27000 år sedan hade U5a och U5b separerat. I Europa är U-gruppen totalt cirka 7% i befolkningen fortfarande.

I arkeologiskt DNA från jägar-samlare var U ungefär 65% av mtDNA. När det var trevligare klimat för 11-13000 år sedan utvecklades ett antal undergrupper av U. U-gruppen har fortsatt varit tämligen vanlig särskilt i östliga Europa.

(Nu hoppar jag över berättelserna om alla andra möjliga U-grupper och tar särskilt upp just farsans grupp).

Under senaste istiden överlevde de stackars sega Européerna på "refuge" zoner som alltså inte var nerisade. Sådana fanns söder om Pyrenneerna, på Balkan och i Ukraina. Detta bidrog till att separera olika under U-grupper.

Just farsans undergrupp har en östlig utbredning och dök också upp för ungefär 18000- år sedan. Däremot tycks inte U5b1b1b ha överlevt istiden i öst utan snarast fanns deras ursprung söderut.


måndag 29 december 2014

DNA-äventyr

Vi har skickat in DNA prover på oss själva jag och maken och svärmor och dessutom har vi fars prover som är överförda till FTDNA. Detta betyder att det gått att få veta lite mer om fars ursprung men vi väntar ännu på Y-DNA för maken och mtDNA för svärmor och mig. Dessutom familyfinder.

Men, hur som helst. Fars Y-linje går ner till en viss David Persson i Juoksengi. Det är av typen I-L258 (det kallades något lite annat när det låg i Geno).


DNA typen I-L258, är en variant som projektet scangen har funnit i Hietaniemi, några mil från Juoksengi. 


När man tittar på ftDNA så återfinns I-L258 främst i finska österbotten och i Karelen. Och, nu satte jag mig för att läsa om namnskick i Tornedalen, och vad står det där … jo "Redan under medeltiden fanns i norra Österbotten, troligen även i Torneå, karelska bosättningar." (sid.24)

Återkommer om jag hittar mer kul i denna publikation, och det borde jag för den talar om namnskicket i Kalix mfl ställen i Öster- och Västerbotten under 1500-talet.

Fortsättning …


Vidare handlar denna avhandling om namnskicket i väster- och österbotten på 1500-talet. Jag hittar bara 1 (en) förekomst överhuvudtaget av nament Dauid och en av namnet Dauidsson (inte i samma mantalslängd) och dessa personer bör alltså vara våra förfäder.
Och så var det namnet Taavola. Avhandlingen om namnskicket påpekar att suffixet -la är ett finskt suffix med betydelsen … "gården där xx bor"
Om vi nu tänker oss att det finska uttalet på 1500-talet precis som nu i menänkieli tenderar att att uttala tonande klusiler som "b" och "d" som motsvarande tonlösa klusiler "p" och "t" så skulle man alltså kunna uttolka namnet "Taavola" som "gården där 'taavo' bor" och 'taavo' borde vara en förfinskning av "David".

Sen är det lite andra konstiga teorier om Taavola. Erik Kuoksu lär ha föreslagit att de kom från Raumo från en familj vid namn "Drukken". Men, om man kollar i Bengt Audéns avhandling (länken ovan) så hittar han bara två förekomster av "David" (eller Dauid) eller "Davidsson" i hela öster- eller västerbotten, och de var 1643 för Davidsson och i då i Luleå, och en Dauid i Vörå, som ligger mitt i den region som I-L258 finns. (Medan Raumo är utanför denna region). 
Jag håller en slant på att dessa två Davidar är våra förfäder och att de dessutom är släkt med varandra.
Tämligen snart lär i alla fall namnet "David" finnas i trakten av Juoksengi i form av att han var nämndeman. Kanske finns den typen av dokument någonstans också?

Fortsättning 2 

I detta dokument anges att David Persson i Juoksengi var fogde år 1553. Och han var tydligen fogde och dessutom laxfogde och samlade in skatter ifrån Norge.

lördag 1 februari 2014

Twitter från förr

Till min glädje upptäckte jag att en av makens och barnens spännande förfäder finns på twitter, nämligen Klas Hermansson Fleming.

Klas Hermansson Fleming skrev på sin tid en slags blandning mellan dagbok och historia som alltså handlar om hans eget liv och vad sig i riket tilldragit haver.

Klas Fleming levde från någon gång på 1550-talet cirka till 1616. Han fick en god utbildning utomlands, var hovman hos Sigismund när Sigismund var liten pojke, deltog i diverse slag och belägringar och gjorde det tillsammans med sin far och även på mer eller mindre egen hand. Klas kom i konflikt med sin namne, den obehaglige Klas Eriksson Fleming (Gift med Ebba Stenbock), kom i konflikt med hertig Karl, och levde tidvis utomlands.

Hans syster hette Elin Hermansdotter Fleming och var gift med den berömde Arvid Stålarm som stod på Sigismunds sida, och som (jag tror det var) fyra gånger dömdes till döden men benådades i sista stund. Arvid Stålarm hade vad man verkligen kan kalla galghumor, han lär ha sagt när han benådades på avrättningsplatsen vid Linköpings blodbad:

" Enligt traditionen ska S vid benådningen ha undrat vad hans fyra just avrättade medbröder skulle säga när han inte följde efter dem: ”Visst lära de mena att jag till helvetet fara, efter(som) de icke se mig hos sig i himmelen, dit de väntat mig efter.”"

Nåväl, den som skriver dessa tweets från Klas "dagbok" (som heter Memoriale Chronicum) är historikern Anu Lahtinen som dessutom har skrivit en mycket intressant bok om kvinnorna i den Flemingska släkten. Anpassning förhandling motstånd. Anu tycks fortfarande intresserad av familjen Fleming och det ska bli spännande att se vad hon kommer att skriva framöver?


Anu Lahtinen.

Här är i alla fall en länk till alla tweets som kommer från Klas Hermansson Flemings liv.

Flemings vapensköld nedan.




fredag 31 januari 2014

Olofvinas öden och Catharina Floréns anor

Tack vare en av bloggens läsare har jag fått veta vad som blev av Catharina Floréns brorsdotter och fosterdotter Olofvina, något som jag grubblade lite på när jag skrev om Catharina. Den som redde ut detta är Bo L, som jag tackar så mycket för detta.

Olofvina föddes i november år 1821 och i februari år 1821 dör hennes far, Olof Florén. Han dör av vådlig händelse står det i dödsboken. Detta betyder att hustrun, Charlotta Humble knappast ens visste att hon var gravid när maken avled. Dottern döps till Olofvina Gustava Katarina Florén. Det ovanliga namnet är uppenbarligen en hyllning till dotterns far.

Olof Florén är knappt 35 år när han dör, och han är bryggare. Hustrun är 27 ungefär. De har gift sig ett halvår före olyckan.

Fem år senare gifter mor Charlotta om sig och i samma veva kommer Olofvina som fosterbarn till sin faster Catharina Karlbrecht (tidigare Florén) som är änka efter bryggaren Karlbrecht. Olofvina gifter sig ungefär år 1852 med grosshandlaren Per Gustaf Åstenius och får (minst) två barn, Karl Johan Gustaf Åstenius som är snörmakeriarbetare, och Alma Ulrika Åstenius, direktris.

Olofvina lever till hon blir 82 år och dör 1903.

-'-'-'-'-'-'-'-

Bo lyckades också lista ut via bouppteckningen efter Olof Florén att Catharina Karlbrecht Florén är född 6 mars 1781 härstammar från Finflo i Hälsingtuna. Hon kallades Karin när hon föddes men bytte namn till Catharina Florén när hon flyttade till Stockholm 1799. Efternamnet tog hon efter byn Finflo.

1802 gifte hon sig sedan i Angarn den 16 oktober med Per Petter Conrad Karlbrecht. Han var alltså bryggare och var född den 11 nov 1762, och han dog den 28 nov 1824. Catharina var alltså änka när hon tog hand om Olofvina. För övrigt var Petter Karlbrecht löjtnant i borgerskapets kavalleri. (bouppteckning 1825 - 1 - 181)

-'-'-'-'-'-'-'-'-

Även Catharinas föräldrar spårade Bo, och dessa hette:

Fadern var Måns Olsson (1746-10-02) och han var bonde i Finflo, Hälsingtuna, och han dog 1820-09-09 på samma ställe.

Måns föräldrar i sin tur hette Olof Månsson och Helena Olofsdotter. (Forsa tingslags häradsrätt)

Modern hette Karin Olsdotter. Hon var född 1748-06-23, och hon dog 1819-06-11. Hennes föräldrar hette Olof Svensson och Sigrid Larsdotter. Paret gifte sig 1775-09-24.

Catharina Florén hade två syskon som hette Helena Månsdotter och som var född 1776, och Olof Florén född 1786.