söndag 24 februari 2013

151. Smidstugan och Ufnäs, Österå

Den gren jag nu ska ge mig in på handlar om Mats farfars anor. Farfar hette Karl Ingel Hellberg och levde mellan 1887 och 1944. Han var son till Karl Johan Hellberg (1848-1914) och Emma Augusta Olsson (1847-1920).

Första åtgärd blir därmed att försöka spåra detta par i folkräkningarna.

Hittar dem inte 1910.

1900 finns Karl Johan Hellberg, hemmansägare i Österå. Född i Kopparbergs församling. Gift med Emma Augusta Olsson född i Kristine Kopparberg 1847. Anna Augusta, Karl Ingel och Gustaf Mikael bor hemma, och familjen har en piga och en ladugårdspiga.

1890 framgår det att Karl Johan både är Hemmansägare och Kommunalordförande. Familjen har vid denna tidpunkt två barn. Boplatsen kallas för Smidstugan.

På gården bor dessutom Anna Kristina Hellberg (f 1815) som är Karl Johans mamma. Hon lever till 1891, och heter (om mina anteckningar i myheritage är riktiga) Berg i sig själv.

Familjen har tre pigor.

1880 består familjen av Karl Johan (som är hemmansägare) och hans mamma Anna Kristina, samt två pigor. Karl Johan är 32 år och ogift.

Och därmed är det dags att börja grotta ner sig i husförhörslängder och födelsenotiser.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

I husförhörslängden 1877-1882, så framgår det att Karl Johans far hette Johan Ingel Hellberg. Jämte Karl Johan och modern så har det bott en man vid namn Hans Gustaf Hellberg (1818-1877) på gården, vilket väl troligen var faderns bror?

1867-76 bor mamma Anna Kristina på gården jämte tre söner, Hans Fredric (f 1845), Carl Johan f (1848) och Lars Gustaf (f 1850) i Smidstugan. Äldsta sonen flyttar någonstans på R år 1872. Yngsta flyttar till Gävle 1867 (tror jag). Farbrodern Hans Gustaf bor på gården.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

I husförhörslängden 1847-1856 så lever Johan Ingel, men dör 1852. Anna Christina visar sig komma från Ufnäs, familjen har tre söner och farbrodern Hans Gustaf bor på gården.

På gården Smidstugan bor även Sara Ingelsdotter (1780-1862), mamma till Johan Ingel, och hon överlever uppenbarligen sonen med 10 år. Johan Ingel som dör endast 36 år gammal, och lämnar sin 37-åriga fru som änka med tre barn. Sara är änka efter Hans Hellberg framgår det.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

I nästa volym (1837-46) har jag haft lite svårt att hitta Johan Ingel, men däremot har jag hittat Anna Christina Berg.

Anna Christina var dotter till Jan Larsson Berg (1783-1850), i Ufnäs, Österå,  som har titeln Hembr. ...? Hans hustru hette Anna Tägtström (1789-1871) från Falun. Hembr kanske betyder hemmansbrukare? Paret har i varje fall fyra barn vid denna tid.

Sen hittar jag Smidstugan och där bor familjen Hellberg med ett barn än så länge. På nästa sida passerar en mängd pigor revy, och både änkan Sara och broder Hans Gustaf bor med familjen.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

1827-36. I Smidstugan bodde Hans Hellbergs änka Sara Ingelsdotter med sina två söner. Sönerna blev faderlösa när de var 2 och 4 år gamla.

Där passerade en mängd pigor och drängar revy.

Även i Anna Christinas familj förflöt livet, dock utan så många pigor och drängar vad jag förstår.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

1817-26. Hos familjen Berg dör två barn dessa år.

Ovanför Johan/Jan Larsson Bergs familj finns Hemmansbrukare Lars Månssons änka, Anna Johansson Forsbäck (f 26/12 1754), Falun, som jag tror är Jan Larsson Bergs föräldrar.

I Smedstugan dör både pappa Hans Jansson (Johansson) Hellberg 1820 och Sara Ingelsdotters pappa Ingel Ingelsson år 1822. Sara har två söner. Ett antal pigor och drängar passerar.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

År 1807-1816 startar Jan Larsson Berg sin familj, och de har en dotter, Anna Christina. De är vigda 1814 och det står att Anna Tägtström är ärlig och dygdesam och från Elfsborg.

På sidan innan står hans mamma förtecknad, Anna Johansson Forsbäck. Tre barn nämns.

I Smidstugan bor den ofärdige Ingel Ingelsson (f. 1749) med hustrun Elisabet Johansdotter (f. 1743) och en dotter som tycks flytta. Äldsta hemmavarande dottern, Sara Ingelsdotter har gift sig med Hans Jansson Hellberg från Sundborn. Tillsammans har de fått en dotter och en son, men dottern har dött. De har en piga.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

1797-1806 så har ju inte Jan/Johan gift sig än. Han bor med sin mamma Anna Johansson Forsbäck och två systrar i Ufnäs. Mamman är änka.

I Smidstugan bor ofärdige Ingel Ingelsson (f 1749) med sin fru Elisabeth Johansdotter och de har en son och fyra döttrar. Sonen gifter sig 1801.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

År 1787-96 står det redan att Ingel Ingelsson var sjuk och ofärdig. Familjen har två söner och fem döttrar, och de två äldsta barnen har gift sig och flyttat.

I Ufnäs finns namnen på Lars Månssons föräldrar, vilka är Måns Göransson (1710-1787) och Malena Larsdotter (1712-1790). Det står att Lars är Fjärdepartsägare i något gruvprojekt får man väl förmoda?

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Nu nalkas sista husförhörslängden för landsdelen verkar det - 1776-86.

Och i Ufnäs stöter man åter på Måns med fru Malena, och Lars med fru Anna, och två barn. Hustru Anna är från Östanfors.

I Ingels familj i Smidstugan finns två söner och sju döttrar, men de två äldsta gifter sig denna period.

lördag 23 februari 2013

Leksandsgårdar som tycks ha bebotts av M:s förfäder

Mats farmors släkt var verkligen massivt från Leksand. Jag ska försöka sammanfatta vilka byar och gårdar och får bara hoppas jag inte glömmer så många.

Ullvi
Ullvi 28 - Pipare
Hälla 20 - Gop

Läser på lite om orter och gårdar. Ullvi betyder helgad plats till Ull, Artur Hazelius byggde en villa här. Många dalmålare, och eventuellt var "Pipare" några av dem.

Åkerö
Wästanvik 46 - Hampus
Öfvermo 17 - Mor

Västanvik, känd för konstnärskoloni. Hade tidigt ett stråkkapell. Lillebror Söderlund och Gocken Jobs fanns där, och Jobs affären ligger där. Övermo lägger man upp kyrkbåtar vid och där bakas tjockbullar i stenugn.

Djura
Rältlindorna 5 - Lind

Där man sysslat med jord och skogsbruk och haft kvarnar och smedja.

Gärde
Mjelgen 17 - Gärdsback
Gärde 15 - Arvids

Sjugare
Björkberg 5 - Ollas
Torrberg 10 - Back

Erik Axel Karlfälts gård Sångs finns i Sjugareby. En 5000 år gammal harpunspets i renhorn har hittats i Sjugare. Hade gästgiveri längs vägen mellan Leksand och Rättvik.

Tällberg
Plintsberg 5 - Elias
Plintsberg 28 - Svedängs

Hjortnäs 50 - Mats
Hjortnäs 37 - Nises - Soldaten - Kungsbarn 
Hjortnäs 18 - Pers
Hjortnäs 12 - Hol
Hjortnäs 8 - Kolarehans
Laknäs 5 - Jönsa
Laknäs 13 - Knabb
Laknäs 4 - Kus
Sunnanäng 5 - Erikhans

Laknäs brann 1838 (vilket man kanske kan se spår av i längderna?) Hade tegeltillverkning och Laknässpark.



Siljansnäs
Björken 33 - Öfveralm

Anordnar Kyrkbåtsrodden. Världens starkaste man 1903 kom från Siljansnäs.

Noret
Lima 26 - Krök

Ordet Lim betyder ljus.

150. Hampus och Lind

Nästa person jag spårar är Hampus Brita Ersdotter (f 1818).

Hennes far hette Hampus Erik Persson (f 1776) och mor hette Anna Matsdotter (f 1878). De bodde i Hampusgården i Wästanvik, nr 46, och hade gift sig 1799. Brita var yngst av barnen som det verkar, och i varje fall var hon född när mamman var 40 år.

När hon gifte sig bodde det tre äldre syskon på gården, men enligt husförhörslängden 1836-46 gifte sig alla tre de här åren och flyttade och då föräldrarna också dog verkar det som huset övergavs  av familjen. Jag kan nog inte låta bli att titta i nästa längd och kolla.

Det verkar som äldste levande sonen Erik flyttade tillbaka till gården med sin familj där.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

1816-25 bor det sju barn hemma, och dottern Brita är verkligen yngst. Äldste sonen dör 1818.

I 72-76 boken tycks det som föregående familj lämnar Hampus, och förmodligen är det då vår familj dyker upp. Slut där.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Söker nu efter Anna Matsdotters anor och vid vigseln 13 maj 1799 står det att hon är från Mjelgen och Mats Hansson är giftoman.

Det visar sig att Anna är född i Rätlindorna 5 och ca 1798 flyttar familjen till Mjelgen. Vid denna tidpunkt har hon en tre år äldre bror. Far heter Mats Hansson (f 1750) och mor heter Carin Hansdotter (f 1752). Gården i Rätlindorna heter Lind verkar det.

I husförhörslängden fram till 1792 syns Mats mamma som hette Anna Matsdotter och levde 1708-1776. Från "myheritage" ser det ut som fadern hette Hans Larsson.

Mats och Carin gifte sig två år efter moderns död, 1778 och fick alltså barn i november. Men, det ser ut som de fick ett barn redan 1775.

Enligt min "myheritage" källa hette Carin Hansdotters föräldrar Hans Olsson och Cherstin Matsdotter (få se om jag också hittar dem).

Och nu kommer jag inte längre på den tåten. Och därmed har jag utrett klart Mats farmors släkt så långt det gick.




149. Carin Jönsdotter och Carin Larsdotter

Ska se om jag kan få lite mer info om dessa två Carin.

Carin Jönsdotter (f. 1750) flyttade av allt att döma till Öfvermo 17 1815, 10 år efter makens död, och frågan är om jag kan gräva upp lite mer info om henne där. Om det nu var så att hon flyttade till Öfvermo 17, så hittar jag inte henne där. Jag hittar inte ens Öfvermo 17 efter 1815.

Men om jag tittar på åren innan så verkar Öfvermo 17 ha varit ett litet ställe och de som bodde där hade dött av alla, och det står att någon av dem var fattig, så troligen så dog hon där relativt snart, och säkerligen levde hon också ett fattigt liv det sista.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Så då ska vi se om det går att få veta något mer om Carin Larsdotter (1778-1849).

Denna Carin var gift med Arvids Olof Persson och de gifte sig 1802. Men sen vete katte vad som hände. Har försökt med husförhörslängden och födelselängden men jag blir inte klok på vem som är vem.


148. Mysteriet med Carin Olsdotters förlossning

När Carin Olsdotter (1847-?) fick sin dotter Ollas Brita Ersdotter 1870, så åkte hon till Tuna i Västernorrland, och varför hon gjorde det är för mig ett mysterium. Vid den tidpunkten var hon så vitt jag kan se gift med Ollas Erik Ersson (1843-1875). Om någon kan ge ett vettigt svar på detta så vore det spännande.

Carin Olsdotter fick alltså några barn med Ollas Erik och sedan dog han, vid endast 32 års ålder, och hon blev änka. Detta ledde till att hon gifte om sig och fick ytterligare barn med en ny man.

Jag har en "smart match" från myheritage till hjälp, och med den kanske jag kan reda ut lite om Carins anor. Hon lär i varje fall ha varit född i slutet av 1847, oktober. Låt se vad vi hittar.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Carins föräldrar hette i varje fall Arvids Olof Olofsson (f 1817) och Hampus Brita Ersson (f 1818). Paret bodde i Gärde 15, så över till husförhörslängderna för detta hushåll.

Det visar sig att Olof och Brita gifte sig 1841, två månader före första barnets ankomst. I husförhörslängden 1836-46 har de redan fyra barn. De bor på samma gård som svärmor, Karin Larsdotter (f 1778) och Olofs äldre bror Per (f. 1810). Brita kommer från gården Westerwik 46.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

I nästa husförhörslängd 1847-56, så har äldste sonen dött, även fjärde barnet, en flicka som hette Karin har dött, och när vår Karin föds, så får även hon namnet Karin. Mamman var i tredje månaden eller så vid dödsfallet, och efteråt föds två flickor till.

Maken Olof dör 1852, och mamma Brita är alltså ensamstående med fem barn när hon är 34 år gammal.

Olofs äldre bror Per har gift sig 1849 och bor och brukar gården, med fru och två barn. 1849 har också svärmodern, Karin Larsdotter dött i april.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

I nästa husförhörslängd 1857-67 har Karins äldre syster gift sig (1862) när hon var 20 år, och hon och maken bor på gården, och har fått två barn. Yngsta systern har dött som sexåring och det bor tre ogifta syskon hemma.

I den andra familjen på gården, antecknas hustrun som sjuklig, och familjen har tre barn som 1867 är 10-17 år.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Nästa volym, 1868-77, har alla tre hemmavarande vuxna barn gift sig och flyttat. Dottern vars man tagit över bor kvar, och hennes mans bror har flyttat in med sin familj. Även Pers  familj bor kvar.

-'-'-'-'-'-'-'-'-

Nu går jag bakåt istället

1826-1835 så bor Olofs föräldrar på Arvidsgården, och man kan se att det funnits fem barn (minst) i familjen. De tre andra (inte Olof och Per) har alla gift sig i denna volym. Äldsta dottern har gift sig med en man med anmärkningen blind.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Hittar inte dem i volymen emellan men i volymen 1804-1815 bor familjen i Arvids, och där bor även Olofs föräldrar Arvids Per Olofsson och Carin Jönsdotter. När maken dött tycks hon flytta år 1815 med en av sönerna till nr 17 Öfvermo.

-'-'-'-'-'-'-'-'-

Och sen trasslar det så jag hittar inte bakåt.

Efter allt detta "Gärde" kan det ju vara kul med Gärdebylåten, även om jag inte tror det är just här som avses.

Här en lite kul variant



Om barnmorskor

Barnmorskor ligger mig varmt om hjärtat, inte minst för att en barnmorska var den första jag och mina barn träffade i jordelivet.



Dessutom har jag tre mostrar med barnmorskeexamen, Anna, Gun och Nanna (jag tror inte Vera blev barnmorska dock). Barndomen kryddades med lite historier om norrbottensförlossningar i stugor och kåtor, transport till förlossningarna med malmtågen, och hur de försökt stoppa blödningar och annat elände utan egentligen några tekniska attiraljer alls. Smärtlindring (om de nu ens tänkte på det) var förmodligen en sup.

Barnmorskeriet var helt enkelt ett hantverk där man sysslade med liv och död utan så mycket hjälpmedel mer än sina händer och sin kunskap.

Vi ärvde också lite barnmorskeutrustning efter mina mostrar, som finns hos min mamma. En tratt att lyssna med, en fjädervåg att väga babyn med, ett mått att mäta skallen med, en barnmorskeväska, en barnmorskehatt, och en lång tid när jag var i 20-årsåldern gick jag i mosters något reparerade barnmorskerock, uppiffad med glada band.

Jag gillar verkligen barnmorskor helt enkelt.

Nedan är logon till Barnmorskeförbundets tidskrift, jag är lite osäker på om de använder den än.


Här är en bild på barnmorskor från äldre tider.



Barnmorskor har alltså utbildats sen 1700-talet, och utbildningen startades av Johan von Hoorn. Redan 1756 kom det en barnmorskebok utgiven av Helena Malheim. Om jag inte missminner mig så såg jag att barnmorskor utbildades i kvarteret Rosenbad (som jag skrivit om tidigare i släktbloggen). Möjligen kan jag ha fel och det var sjuksköterskor, men jag ska försöka kolla upp detta i husförhörslängden där jag såg det. Kollade lite, och i de längder jag såg var det någon som var föreståndare på Allmänna barnhuset som bodde där, men mer undersökningar behövs nog. Jag kan ha haft fel.

Huruvida vår aktuella sockenbarnmorska Brita Andersdotter (1736-1818) i Torrberg, Leksand, hade utbildning är än så länge oklart, men däremot tycks det klart att hon var en kvinna med gott hjärta som tog sig an en fosterdotter. Hon tycks inte ha haft egna barn, möjligen var hon gift.

Min erfarenhet är att barnmorskor är synnerligen starka personligheter, vanligtvis kvinnor, och att de har förmåga att fräsa ifrån när de tycker att det behövs. Som nu, när de kämpar för mer pengar till förlossningsvården så att familjerna ska få en trygg och god förlossning när den nya familjemedlemmen anländer.

Stöd gärna barnmorskorna på Facebook!

147. Leksandsfruar

Jag klättrar fram och tillbaka i "grenarna" på släktträdet, och just nu för att söka efter fruarna.

Jag misstänker att jag inte kommer att kunna hitta Anna Ersdotter (f 1754), så jag struntar i det för nu. Men kanske kan det gå med sonhustrun Karin Hansdotter (f 1778).

Karins giftoman hette Elias Hansson, och i Plinsberg 5 bor änkan Karin Ersdotter, och en av sönerna (överstruken) heter just Elias Hansson och Karin Hansdotter född 1778 finns också i gården.

Gården är nr 5 och heter "Elias". Och där lever änkan med sju barn varav flera vuxna söner.

Bakåt nu

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Det gick att hitta Karin Hansdotters pappa, som hette Hans Eliasson (1730-1789), som alltså var gift med Karin Ersdotter (f. 1744).

Det går till och med att hitta Hans mamma som hette Margareta Hansdotter (1703-1789).

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Men sen var vi där igen, bland obegripliga husförhörslängder.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Den andra frun att försöka reda ut heter Brita Ersdotter (f. 1811). Hon var gift med Ollas Erik Larsson (f. 1807), 27 dec 1835. Brita kallas i vigsellängden för Back Brita Ersdotter och är från Torrberg nr 10. Giftoman är Back Erik Ersson, vilket borde vara Britas far, vilket strax ska utredas.

--'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

I husförhörslängden 1826-35 står Back Erik Ersson (f 1784) och Karin Matsdotter (f 1779) listade med fem barn, tre döttrar varav den äldsta, Karin är gift, och två söner.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

1816-1825 så står två personer listade på Back, innan Erik Erikssons familj räknas upp.

Jag tycker det står "Fostermågen" ovanför Erik Ersson. Om det då skulle vara så att Lars Olsson född 1752 och Brita Andersdotter (f 1736-1818) är fosterföräldrar till Karin Matsdotter?

Behövs ytterligare utredning här.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

I volymen 1804-1815 så tycks det stå att Brita Andersdotter är bräcklig och barnmorska??

Det står något om 1807

Något som tycks vara om fosterförälder änkan Anna Danielsdotter (f 1763) som tycks ha flyttat till Sunnanäng.

Erik Ersson tycks komma från Torrberg 11 och Karin Matsdotter från nr 33 i Björkan.

.... och tittar jag på nr 11 så står Erik Ersson (f 1784) där listad som styvson. Föräldrarna i huset heter Erik Persson (f 1761) och Karin Persdotter (f 1762), och jag gissar att det är Karins son det är fråga om.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Låt se om det går att få reda på mer i volymen innan.

Björkan 33 heter Öfveralm, och där bodde Mats Matsson 1722-1800, och dottern Karin Matsdotter 1763-1797, och dessutom mågen Olof Olsson 1769 som har flyttat. En ny familj verkar ha flyttat in. Men det verkar ju inte omöjligt att vår Karin Matsdotter (1779 eller troligen 1784 efter angivelsen att hon skulle vara 24 år vid äktenskapsdatumet) på något sätt skulle komma därifrån.

Åter till Torrberg nr 10

Brita Andersdotter står det att hon är Sockenbarnmorska. Ett par till bor där, men det är inte precis solklart att de skulle vara släkt med de andra. Anna Danielsdotter är i varje fall frun, maken dör och en liten son har hon född 1802.

Och i Torrberg nr 11 framkommer det att Karin Persdotter är Erik Erssons mamma, men vem pappan är framgår inte än. Jag spårar vidare om det går.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'

Björkan 33 Över Alm befolkas av Mats Matsson, (1722-1800) och Anna Ersdotter (1723-1783)

Dessutom döttrarna Karin och Anna (1865-91). Gamla föräldrar, liten familj. Jag undrar om ena av döttrarna - förslagsvis Karin, fick ett oäkta barn som 16-åring?

-'-'-'-'-'-'-'

Sen fattas det och är svårläst och 1772-76 bor det en familj Morell i Torrberg 10, som flyttar till Falun.

I Torrberg 11 verkar i varje fall det vara så att det var Karin Persdotter som ärvt gården, och hon var dotter till Per Persson.

Och i Björkan 33 så visar det sig att det som jag trodde var döttrar kanske var barnbarn. Mats Matsson hade en son som dog, och en svärdotter som gifte om sig och flyttade med två små barn någonstans.

.... jag blir inte klok på var Karin Matsdotter den yngre kom från, så enda möjligheten är att konsultera ev vigsellängd och födelsebok.

I vigselboken står de den 27 december 1807, och det står att Karin Matsdotter skulle vara nära 24 år.

Om hon nu var född 23 år tidigare så skulle det vara 1784? Ska kolla på det.

... och jag hittar inget ...

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Jag misstänker att Karin Matsdotter som blev fosterbarn var född utom äktenskapet och hette Matsdotter  efter sin mor. Eventuellt kan hon ha varit född någon annanstans än Leksand. Tids nog tycks hon ha blivit fosterdotter hos sockenbarnmorskan Brita. (Det är min teori, om någon begriper detta bättre, så återkom gärna).

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Nu när jag hittade en person som var en sockenbarnmorska, så tänkte jag att det var på sin plats att utreda lite vad det var för något.

Men det får bli en egen post.













måndag 18 februari 2013

146. Ollas släkten

Nyss redde jag ju ut anorna för Ollas Britas föräldrar, men nu ska vi se om det går att gå lite bakåt och hitta folk ännu tidigare. Jag gissar att det kommer att stranda på husförhörslängderna tidigare än 1770 sådär som för de andra Leksands-tåtarna. Men, ett litet ryck blir det.

1826-1835 bodde Ollas Lars Ersson (f. 1778) i Ollasgården tillsammans med hustrun Karin Hansdotter (f 1778) och de tre barnen Karin (som blev gammelmoster), Erik, som är Mats farmorsmorsfarfar (jag tror jag räknar rätt), och sonen Lars som dog som ung.

Där bodde även Anna Ersdotter (1754-1831) som väl troligen var mamma till Ollas Lars. Det ser ut som hon var från nr 16 i Byn.

-'-'-'-'-'-'-'-'-

Och samma som ovan gällde 1816-1825.

-'-'-'-'-'-'-'-'-

1804-1815 visar det sig att Lars far dör 1813 (vad han heter går inte att utläsa i denna husförhörslängd), och hans mor är Anna Ersdotter, som blir änka.

Jag går därför vidare ner till ....

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

1792-1803 ... men av någon anledning hittar jag inte Björkberg. Jag ska försöka hitta faderns dödsnotis så kanske jag får veta vad han hette.

Okay. Misslyckande. Nog med det om den raka Ollas anan.

Eller ... går det att hitta namnet i vigsellängden för barnen?

Ha, han hette Olof Olsson i Björkberg (och hennes giftoman hette Elias Hansson i Plinsberg ... vilket alltså bör ha varit hennes bror.) Nej det kan inte ha varit hans far då han hette Ersson ...


145. Ollas Brita Ersdotters föräldrar.

Nu har jag rett ut Erik Hellmans anor så gott det gick och nu är turen att försöka reda i Ollas Brita Ersdotters anor.

Ollas Brita föddes av någon anledning 5 nov 1870 i Tuna i Västernorrland (var nu det är).

Nåväl, hon föddes 1870 och gifte sig vid 20 års ålder med Erik Hellman.

När hon var 10 år bodde hon i Björkberg Leksand, alltså år 1880. Hon var styvdotter där. (Nu ska jag joxa på med kyrkolängder och inte folkräkningar så får vi se hur det hänger ihop).

Ollas Britas pappa hette Ollas Erik Eriksson och han föddes i Björkberg 5,  26 sept 1843. Han var son till Ollas Erik Larsson (f. 1807) och Britta Ersdotter (f. 1811). Faddrarna som var med verkar ha varit föräldrarnas bröder och systrar. Brita kommer därmed troligen från Torrberg medan Ollas Lars Larsson och Ollas Karin Larsdotter bägge kommer från Björkberg. (Och de är verkligen Eriks syskon när jag tittar i husförhörsboken 1836-46).

Bara tre månader efter pojken Eriks födelse dör hans farbror Lars. Erik har också en äldre bror som också hette Lars, och som var sex år äldre än honom.

Föräldrarna till Ollas Erik Larsson (alltså Britas farfar) hette Ollas Lars Ersson (f. 1778) och Carin Hansdotter (f. 1778). Dessa gifte sig 1802.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

I nästa husförhörslängd har familjen fått en dotter Carin, som dött bara fyra år gammal. Farmor i familjen avlider också 1852 då hon är 74 år.

Hustrun Brita har kommit från Torrberg 10 framkommer det.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

I husförhörslängden 1857-1867, så verkar också farfadern ha avlidit. Syster Carin bor kvar och är ogift. Äldre brodern Lars, har gift sig och fått en liten dotter 1867 (Också med namnet Brita).

Och i nästa längd lär det väl framgå lite mer vad som hände runt vår egen Ollas Britas födelse.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

1868-1877. Nu är det bara de två brödernas familjer kvar i Ollasgården i Björkberg, förutom deras gamla faster Carin.

I brodern Ollas Lars familj (f 1837), så har de fått fem barn varav tre dött. De två äldsta döttrarna lever (f 1867 och 1869)

Ollas Erik har gift sig med Karin Olsdotter (f 27/10 1847) från nr 15 i Gärde, och paret har fått dottern Brita 1870 som alltså är född långt borta. Detta trots att paret tycks ha gift sig redan 1869. Sen har de fått en son, Erik och en dotter Carin, som redan dött. Pappa Ollas Erik avlider 12/11 1875 verkar det, när Brita alltså är fem år och brorsan Erik är två.

-'-'-'-'-'-'-'-

I nästa husförhörslängd (1878-1888) har Karin Olsdotter gift om sig år 1879, med Anders Andersson och fått ytterligare tre barn.

Faster Carin lever än. År 1887 flyttar Karin Olsdotters familj till St Kopparberg och endast Ollas Lars bor kvar med sin familj.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Då får vi se hur långt det går att nysta bakåt, när nu föräldraskapet är utrett för Brita.

Leksandsdräkt

Nu när jag skriver så mycket om människor från Leksand från förr måste jag givetvis sätta in en bild på Leksandsdräkten.


144. Pipar Maria Larsdotter och hennes familj

Maria Larsdotter (f. 1806) var mormor till Erik Hellman, vår sedemera tegelmästare i Falun. Hon var gift med Erik Andersson (f. 1809), och de bodde på gården Hjortnäs 50, som var någon liten avstyckad fastighet, och som tillkom mellan några kyrkböcker (som jag inte har i huvudet men som jag skrivit om tidigare).

Den 14 september 1806 är Maria född och pappan är Pipas Lars (Jonas) Larsson och mamma är Kerstin Olsdotter i Ullvi, som är 45 år står det. Nummer är 18 eller möjligen 28 verkar det. Faddrar är Per Andersson, Anders Danielsson, Anna Olsdotter och Karin Ersdotter, alla i Ullvi. Gissar att Anna är Kerstins syster.

Mot Ullvi!

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

På gården Pipan (tror jag det står), vilket är Ullvi 28, finns mellan åren 1804-1815 Lars Larsson (f. 1749) som är måg till ägarinnan Brita Olsdotter (f 1729) som dör 1807. Samma år dör också Lars Larssons fru och Marias mamma, Kerstin Olsdotter (1761-1807). Om Lars (som alltså är 62 år när detta händer) står det att han är fattig.

Hemma bor också Marias syskon som är avsevärt äldre än henne. Anna (f 1780), Brita (f 1783) som varit gift och borta, men kommit tillbaka), en syster Kerstin (f 1785) dör 1809, sonen Olof född 1791 är sjuklig, dottern Karin (f 1793) har också en anmärkning om någon sorts sjukdom el dyl, dottern Margareta (f 1797) står det att hon är blind, sen finns en dotter Lisbeth (f 1800), vilken också har någon anmärkning, möjligen att hon är vaccinerad, och det samma om Maria.

Här råkar man verkligen på en familj som tycks vara fullständigt på samhällets botten. Sjuka, fattiga och eländiga, med massor av flickor och ingen arbetsför son.

-'-'-'-'-'-'-

I nästa volym av husförhörslängderna (1816-1825) är dottern Anna gift. Kvar bor den sjuklige sonen Olof, Karin, Margareta, Lisbet, och Maria samt den hemflyttade systern Brita. Om Margareta står det att hon har svag syn tror jag. Pappa är fortfarande fattig.

-'-'-'-'-'-'-

Nästa volym (1826-1835) finns samtliga kvar.  Sonen är sjuklig och Margareta har svag syn. Stället heter Pipar verkar det. Deras åldrar 1835 är: Lars 86 år, Brita 52 år, Olof 44 år, Karin 42 år, Margareta 38 år, Lisbeth 35 år och Maria 29 år.

Det har verkligen varit anmärkningsvärt få personer i denna familj som gift sig.

-'-'-'-'-'-'-'-'-

I nästa volym 1836-45, så har gamle Lars dött (1837), Maria har gift sig 1839, när hon är 33 år, Brita är nu änka. Man kan undra om hon kanske misshandlades eller så när hon kom tillbaka? Det verkar som hennes son som är född 1811 med fru och barn har blivit husbonde. Det paret fick tvillingar vilka bägge dött, men ett barn lever. Olof är sjuklig och Margareta har svag syn. De är rätt gamla nu de återstående syskonen, över 50 de flesta.

Man kan ju förstå att när Maria gifte sig, så blev det med en av de fattigare i samhället med tanke på familjens utsatta position, och så hamnade hon också på den lilla gården Hjortnäs 50.

-'-'-'-'-'-'-'-'-

Nu ska jag ge mig bakåt i familjens liv.

-'-'-'-'-'-'-'-'-

Åren 1792-1803 heter husbonden Pipar Olof Olsson (1722) och frun heter Brita Olsdotter (f 1729). De verkar ha haft två döttrar (minst) men den ena tycks ha flyttat. De flesta av barnen har fötts och om Margareta skrivs det något om "blind".

Allt är lika åren innan (1777-91)

1772-76 bor paret på samma ställe och det finns ingen måg, men de har haft en son "Mats" som dör.

Och, då var jag åter vid den punkt där jag inte hittar vidare bakåt i Leksands böcker.

En sista fundering om familjen.

Huset heter "Pipar", och jag undrar helt enkelt om det antyder att det bott spelmän där? Kan det i så fall vara en förklaring till att familjen verkar så oerhört fattiga.
Kul att läsa om Ullvi, och inte minst om hur man bygger gärdsgårdar. Anders Persson som nämns är Brita Larsdotters barnbarn (är jag nästan säker på).



Någon Larsson med tillnamnet "Pipar" har också blivit dalamålare, men riktigt hur det hänger ihop med det jag skrivit här vet jag inte. (Även om både "Larsson" och "Pipare" stämmer).


Om fäbodar

Tittade lite hastigt i en avhandling om fäbodar i Rättvik och om tingsärenden vad gällde fäbodar i Leksand. Det ställe där Leksandssläktingarna huvudsakligen hållit till så här långt, är vid sydänden av Siljan, och där Dalälven rinner ut. Det visar sig att det är tvång på att ha fäbodar för gårdarna i Leksand. Men just gårdarna i Sunnanäng, Hjortnäs, Laknäs osv ligger långt från områdena där fäbodarna är belägna. Det kan handla om 2-3 mil, mot 10 km för de flesta annars. Det är ett berg i vägen helt enkelt som jag uppfattar det.

Detta innebar att folk i just dessa byar ibland höll kreaturen kvar hemma under sommaren, och de anförde skäl som att de var skröpliga och behövde mjölken.

Jag gissar att man var snål om betet hemmavid, och att det därför ansågs fel att behålla djuren hemma när de kunde bättre födas på andra ställen.

Djur man höll var ofta får, getter och kor. Inte så många kor, och ju fattigare man var, ju mer tenderade det att vara getter.

Gårdarna jag tittat på hade relativt små familjer, från vad jag varit van vid från Norrland. Man hade just ingenstans att ta vägen när man bildade hushåll, utan man fick ta över föräldrarnas gård, eller kanske gifta sig med flickan i granngården som inte hade bröder, så att man som måg fick ta över gården.

Flera av de jag studerat har också varit soldater, vilket jag tror var mycket av ett fattigmansgöra.

När det gällde fäbodarna i Leksand så var det något som reglerades gemensamt och som rätt ofta diskuterades på tinget.

Boskapen skulle föras till fäbodarna ungefär från Eriksmäss (slutet av maj) till Larsmäss (mitten av augusti). Man fick exempelvis inte ha för mycket "stor" boskap med sig, eller för många djur, utan hur mycket boskap fäboden tålde var reglerat mellan delägarna.

Fäbodarna hade alltså delägare, och precis vilka som var delägare var, var en källa till tvister.

Normalt sett fick man bara ha sin egen boskap på fäboden, men det smög sig in lego-kor.

De som jobbade på fäbodarna var främst kvinnor, och de omvandlade den svårlagrade mjölken till smör, ost och messmör och liknande. Fil gjorde man för att äta. Kvinnorna var ofta ogifta och yngre, men vissa fäbodkullor fortsatte till dess de blev gamla.



Förutom att passa kreaturen skulle kvinnorna göra handarbeten, som att sticka strumpor, eller sy skjortor (två skjortor på två veckor). Dessutom skulle de göra disktvagor, och vidjor och liknande arbeten. Disktvagorna slet de säkert på under sommaren för arbetet med mjölken krävde mycket diskande, och vatten och ved gick det åt. Ibland var yngre pojkar också på fäboden, och deras jobb var ofta att just hämta vatten och ved. (Kvinnorna på bilden nedan går och stickar).



Jag undrar om man inte lät slå gräs vid fäbodarna efter fäbodtiden, då det ändå var relativt tidigt som boskapen fick ge sig hemåt? Transporter av hö skedde helst med slädar, så det fanns säkerligen ängslador.

Leksandsborna kom i tvist med Rättviksborna (och här tror jag det handlar om just "våra" byar, Laknäs, Hjortnäs och Sunnanäng) för att de ville anlägga nya fäbodar inom Rättvikarnas område. Och det fick de, men även Rättviksbor blev delägare.

söndag 17 februari 2013

143. Ett andrabröllop för två

Det är ju olika saker som får folk att gifta sig med varandra, men för paret jag slutade skriva om i förra posten, så verkar bägge två ha mist sina första makar.

Jag ska försöka ta reda på mer.

Paret är alltså Anders Matsson från Hjortnäs 50 (och tidigare 18 stod det) och Brita Andersdotter från Lima som gifter sig 8 augusti 1802 står det. Giftomän är Erik Olsson i Lima och Olof Nilsson i Noret. Afvittring är skedd står det också.

Det där med avvittring bör ha betytt att arvet är fördelat.

Det visar sig i alla fall att i husförhörslängden 1792-1803 kan inte jag se någon Hjortnäs 50. På Hjortnäs 18 står Anders upptagen och överstruken, han ska ha bott på Hjortnäs 12.

Det har tydligen varit lite osäkert när Anders föddes, för just här står det att han var född 1762 och på andra ställen har det stått 1761.

Nåväl, hans mamma verkar bo kvar hos brodern som tycks vara den som fått ta gården, och hon heter Carin Olsdotter (dom heter verkligen påtagligt lika allihop i Dalarna, jag förstår att de körde med gårdsnamn för att lyckas skilja på varandra).

Brita Andersdotter står också här fast längre ner. Det står att hon kommer från Lima 26, medan Anders Matsson kommer från nr 12, i Hjortnäs gissar jag att det menas.

Om man tittar på Hjortnäs 12 står Anders Matsson där, och det står att han är änkling och gift 1793.

Ska titta på vigseln. ... men det lyckas inte. Inte heller har jag i varje fall ännu lyckats lista ut när hans hustru dog. Och inte vad hon hette.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Om man nu tittar på Britas öde så ser det ju ut att vara mer möjligt att spåra.

Hon flyttar från Hälla till Lima 26 år 1794. Då gifter hon sig med en man som heter Olof Olofsson som är son i gården som heter Krök. Hans far är nybliven änkling för två år sedan. Brita och Olof får en dotter som heter Margeta år 1795. Brodern Erik Olofsson är giftoman när hon gifter om sig. Jag gissar att dottern dog, eller också stannade hon hos farfar och farbror.

Få se om jag kan hitta hennes föräldrar i Hälla? Hon kommer från Hälla 20. Hennes far dör 1795. Det går inte att läsa vad han heter (gillar inte att de stryker över sådant), men han var född 1721. Gården verkar heta Gop. ... och föräldrarna hette Gop Anders Andersson (f 1721) och Kerstin Olsdotter (1728-1786).

Men nu har jag uppnått tillbakaspårningens gräns för detta par i Leksand för jag begriper mig inte på de äldre kyrkoböckerna.

-'-'-'-'-'-'-

Dags att byta spår därmed.

142. Fortsatt Leksandsgrävande

Vidare i Mats Leksandsanor.

10 Juni 1821 gifte sig hemmansägaren Lars Olsson i Hjortnäs (1802-1830) med pigan Margareta Ersdotter (1798-1847) från Laknäs. Brudgummens besked gav Nises Per Ersson i Hjortnäs, och brudens giftoman var Jönsa Erik Persson från Laknäs.

... och detta ger ju visst besked om vad man ska leta efter i Laknäs för att hitta Margaretas familj.

-'-'-'-'-'-'-'-'-

Och jag hittar också Margaretas föräldrar och dessutom farmor och farfar.

Pappa heter Jönsa Erik Persson (f. 1770) och mamma heter Anna Andersdotter (f 1773). Margareta har i husförhörsboken 1804-1815 sex syskon. Däribland ett tvillingpar där ena tvillingen dött.

Sen bor också Jönsa Pehr Ersson (f. 1731-1807) och Marit Olsdotter (f 1741-1820) på gården.

-'-'-'-'-'-'-'-

Försöker gå bakåt i familjen

År 1792-1803 är Per Ersson (f 1731) och Marit Olsdotter (f 1741) husbondfolk på gården. De tycks endast ha två vuxna barn, dels en dotter som dött och sonen Erik som ska ta över gården, och som bor där med sin familj. Kanske kan man skymta fler barn om man tittar ytterligare längre bak?

-'-'-'-'-'-'-'-'-

År 1772-76 lever Per Ersson och Marit Olsdotter på Jönsas som har nummer 6 just då. De har även nu endast två barn, en dotter och en son. På gården lever också det som måste vara Pers far Erik Persson född 1693. Fadern är ofärdig på något sätt, och dör 1776.

... och DÄR känns det som jag inte kommer längre på den tåten.

-'-'-'-'-'-'-'-

Anna Andersdotter hittar jag inte längre på.

-'-'-'-'-'-'-'-

(Börjar tycka att nackdelen med att släktforska på folk i Dalarna är att folk har relativt små familjer, så man inte får så mycket hjälp av andra ...)

-'-'-'-'-'-'-'-'-

OK, nu är det dags för Kerstin Ersdotter som var gift med Erik Hellman (från år 1850).

Hon var troligen född 4 maj 1845, och hennes far hette Erik Andersson och var från Hjortnäs, och hennes mor hette Maria Larsdotter och var ca 39 år alltså född 1806. Familjen verkar bo i Hjortnäs 50. Mamma Maria har ankommit från något som verkar heta Ullis 28, men vad det är ska nog gå att lista ut.

Kerstins farbror är dopvittne och har namnet Anders Andersson med hustrun Brita Andersdotter, och dessutom är Per Ersson och pigan Karin Larsdotter (troligen moderns hustru) dopvittnen.

Men nu ska jag kolla på bröllopet. Bröllopet sker 14 november och de två kallas "drängen" och "pigan". (Och födelsedatum på Kerstin är helt rätt). De gifter sig alltså en och en halv månad efter sonen Eriks (född 1869) födelse. "Tro och loven" antar jag.

Men eftersom nu rätt Kerstin är lokaliserad kan man säkrare spåra bakåt.

-'-'-'-'-'-'-'-'-

I husförhörsboken 1826-35, så står bröderna Anders och Erik under sin mor som är änka. Hon heter Brita Andersdotter och är född 1769. Hjortnäs 50 är gården.

Britas man dog 1822 och hette Anders Matsson (född 1761). Paret hade också en dotter som dog.

Anders Matsson kom från Hjortnäs 18, innan han flyttade till nr 50.

Återstår att spåra deras bröllop. Om jag hittar rätt gifter de sig den 8 augusti 1802. Det står att hon är 41 år men det är hon ju inte. Hän är änkling och hon är änka. (Ska kolla resten av vigselboken så inte det är något misstag.) Nah, det verkar vara rätt. Med det ger jag mig för ikväll.







141. En titt in i Hjortnäs och Laknäs, och Kungsbarn

Mats farmorsfars anor är alltså från Sunnanäng med lite avstickare till Hjortnäs och Laknäs så här långt.

Detta är alltså tre byar som ligger i Siljans nederkant och följer Dalälven söderut.

Försökte hitta lite om Erik Hansson i Sunnanäng och hans fru, men det är klurigt som sjutton då det ibland saknas födelseböcker exempelvis.

Få se om vi hittar Jonas i Hjortnäs då möjligen? Japp, på Hjortnäs 8 finns Jonas år 1772-76. Pappan verkar ha dött (ja, han ska ju ha dött 1775), och det står att han är ofärdig och bräcklig. Jonas har en syster och en bror som heter Daniel. Systerns namn är omöjligt att tyda.

Vissa husförhörslängder gällande Hjortnäs och Sunnanäng tycks helt enkelt vara borta när det gäller Leksand. I längden 1792-1803 är det i varje fall brorsan Daniel som har Hjortnäs 8.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Jonas mamma hette Knabb Karin Danielsdotter och ska ha varit från Knabbgården Laknäs.

Med lite googling hittar jag en person som verkar vara Karins bror och heter Daniel Danielsson från Knabbgården (f 1718) och deras pappa skulle heta Daniel Knabb. Vet ej mer om detta, men är intresserad om någon känner till Knabbhistorien.

-'-'-'-'-'-'-'-'

Erik Jonsson (f 1791) var gift med Carin Persdotter (f 1791) från Laknäs 4, och denna gård borde det gå att hitta eftersom det just vid den tiden verkar finnas husförhörslängder.

Carin är dotter till Per Persson (f 1752) och Margareta Larsdotter (f 1754) och de bor i gården Laknäs 4 i boken 1792-1803. Riktigt varför de bor där är inte solklart. Den tidigare husbonden på Laknäs 4 hette Jöns Matsson (f 1724) och Anna Jonsdotter (f 1723) ser det ut som. Och inget av dessa namn antyder något tydligt släktskap.

Familjen tycks i varje fall ha tre döttrar och två söner.

I volymen innan står familjen på Laknäs 5. Det verkar lite rörigt på Laknäs 4, så de kanske köpte den gården?

Det tycks också finnas en överstruken far som hette Pehr Pehrsson eller kanske Jonsson död 1784, troligen i september eller senare, då han tycks ha fått nattvard i september.

Ytterligare en volym bak (1772-76) så bor familjen på Laknäs 4. Jöns Matsson lever, och de har en dotter, Anna.

Jag blir alltså inte riktigt klok på vilka som var föräldrar till Pehr och Margareta. Jag ska studera döds och vigsellängder kanske jag får någon hint. ... och drabbas av en bortkommen vigselbok och en präst med oläslig handstil och skrivklåda som skriver alldeles för mycket om begravningar.

Slut på det spåret för nu.

-'-'-'-'-'-'-'-

Nu blir det istället en annan Margareta Larsdotter som kommer i fokus, nämligen hustrun till den förste Erik Hällman.

Margareta var född 19 mars 1826 och var ifrån Hjortnäs 37. Föräldrarna hette Lars Olsson och Margareta Ersdotter (som sägs vara 27 år).

Faddrar var Per Persson och hustrun Anna Persdotter samt Erik Eriksson och Anna Eriksdotter, alla från Laknäs. Gissningsvis skulle då de sista två vara morfar och moster till barnet.

Lars Olsson och Margareta Ersdotter hinner inte vara gifta så länge, utan han dör 1830. De har då några döttrar i livet. Innan Margareta L föddes, föddes fyra barn, varav tre dog snabbt efter födelsen, alla tre i princip bara några dagar efter födelsen. En dotter överlever.

Margareta E gifter om sig raskt efter makens död, och nye maken heter Per Berg. Stället de bor på verkar heta "Soldaten", och man får väl förmoda att han var soldat då. I nästa längd har de fått några barn till, och däribland en son. 1847 dör Margareta E, och 1852 gifter Per Berg om sig, och får ett antal nya barn i boet. Margareta Larsdotter är gift vid det laget och har flyttat till Sunnanäng.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Lars Olssons (f 1802) föräldrar hette Olof Larsson (1780) och Margareta Olsdotter (f 1769).

Gluttar man en volym längre bak i husförhören kallas Olof Larsson för Olof Kungsbarn. Huset, Hjortnäs 37, som senare kallas för Soldaten, kallas för Nilses. Namnet "Kungsbarn" var ett soldatnamn.

Mitt för Olofs namn står något i stil med Gardies karlen ... vet ej säkert. Dessutom finns änkan Anna Andersdotter (f 1748) på gården. Vet ännu inte om hon är släkt. Om henne står det "oduglig att arbeta".

I 1804-1815 års husförhörslängd står det att Olof Larsson Kungsbarn är död.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Ytterligare en volym tidigare skymtar Olof Larssons pappa som hette Lars Olsson (1736-1795) och hans mamma som var just denna Anna Andersdotter (f 1748). En kort tid hade Olof Larsson Kungsbarn en syster, men hon dog som liten.

Det var alltså anmärkningsvärt små familjer i flera generationer i denna släkt.

1772-76 lever Lars Olsson med sin förälder gissar jag. Äldsta brodern är gift, och övriga syskon bor hemma. Fadern verkar död.

Och så var det kört med att beta sig bakåt igen. Handstil och obegripligt system.

-'-'-'-'-'-'-'-'-

Olof Larsson Kungsbarn var gift med Margareta Olsdotter (f 1769). Margareta var nog dotter till Olof Larsson (f 1732) i Plinsberg i nr 28, och Marit Andersdotter (f 1724). Om Margareta är dotter till Marit, så hade hon en riktigt gammal mamma. Hennes syster som är 14 år äldre är gifte sig med en man född 1751, och hon har syskonbarn som bara är sådär 10 år yngre än henne.

Jag har funderat lite på varför Margareta gifte sig med en dryga tio år yngre man, och kanske berodde det på att hon tog hand om sina föräldrar några år på gamla dar? Pappan levde i alla fall så han hann vara giftoman till henne. Och så gifte hon sig med en indelt soldat. Det var ju inte så rikt gifte det, men systerns familj hade ju gården.

-'-'-'-'-'-'-'-

När jag tittar på påföljande husförhörslängd framgår att även fadern verkar ha varit soldat, Olof Larsson Smalvit. Hustrun Marit var död kanske 1808 (svårläst), och mågen har gården. I längden 1777 - 91 finns tre döttrar och en son, och om sonen står det att han är i lära till något. Oklart vad.

OK, åter in i väggen. Inga vettiga födelse eller husförhörsböcker, eller också är jag inte kreativ nog.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Jag gör ett litet post- break, så nästa gång blir det ny post.

Såhär långt har vi hamnat hos soldaterna Kungsbarn och Smalvit, och folket har bott i Sunnanäng, Hjortnäs, Laknäs och Plintberg.

140. Brasklapp?

Något man blir trött på ibland när man läser längder av diverse slag är att prästerna, eller dem de anlitade som skrivare, skriver oläsligt. Det är lite omöjligt att hitta Jonas Ersson (1754) eftersom handstilen i födelselängden är så taskig.

Förlitar mig istället lite på en annan släktuppgift från Myheritage.

Jonas Ersson i förra posten var inte son till Erik Hansson och Anna Persdotter.

Troligen var hans första fru (Brita Ersdotter) deras dotter istället.

Enligt min källa på Myheritage hette Jonas Erssons föräldrar Kolhags Erik Jönsson (1720-1775) och Knabb Karin Danielsdotter (1728-1810) från Laknäs. Dvs Jonas kom från Hjortnäs 8. Och det är väl en teori så god som någon?

OK, jag ger mig. Fel i förra posten, när man tittar i husförhörslängden så står klart och tydligt Brita som dotter i volymen 1772-76. Får ändra i släktträdet.


lördag 16 februari 2013

139. Erik Hellman - Högsbo, Hälla och Sunnanäng 5 mm

Mats farmors far hette alltså Erik Hellman, och hans far i sin tur hette också Erik Hellman, och likaså farfar. Och herrarna var alla födda i Leksand. Eftersom detta tenderar att bli en synnerligen rörig utredning så får den yngsta heta 1, och sen heter de 2 osv för att skilja generationerna (även mammorna får siffror).

Vid 1880-års folkräkning bodde ynglingen Erik Hellman 1 (1869-1938) med sin pappa, Erik Hellman 2(1850-1930) och mamma Kerstin Ersdotter 2 (1845-?) i Hälla Stora Kopparbergs landsförsamling.

1890 bodde ynglingen Erik 1 hos sin farfar som också kallades Erik Hellman 3 (1825-1903) och farmor Margareta Larsdotter 3 (1826-1912), och pappa Erikhans Erik Hellman 2 och hans bror Jonas Eriksson Hellman 2 (f. 1856) bodde också i Hälla med sina respektive familjer.

Förutom Erik 1 verkar bröderna 2 endast ha fått döttrar och vid folkräkningen 1900 har yngste Erik 1 lämnat Hälla, och bor istället i Högtägt. För övrigt bor en Ollas Anders också i Högtägt, och man kan kanske gissa att han på något sätt var släkt med fru Ollas Brita 1?

Man kan ju kanske också gissa att familjen Hellman tagit namnet efter Hälla?

-'-'-'-'-'-'-

Nu kikar jag i husförhörslängden för St Kopparberg landsförsamling 1877-1882, och där hittar man farfadern Erik Eriksson Hällman 3 (och han verkar verkligen ha tagit namnet under dessa år), och sönerna Jonas 2 och Daniel 2. Om Daniel är antecknat att han avflyttat till Nord Amerika 1881 verkar det.

Även ynglingen Eriks 1 från början 19-åriga pappa 2 står med egen familj på samma sida. De verkar ha fått två söner efter Erik 1, men bägge dog som små. Om man räknar på fingrarna verkar Eriks mamma 2 och  pappa 2 "ha varit tvungna" att gifta sig, då Erik 1 är född i september 1869 och de gift sig samma år.

Mellan 23 april 1875 verkar man ha flyttat till St Kopparberg från Leksand.

I Leksand den 20 september 1869 föds alltså ynglingen Erik 1 och han sägs bo i Sunnanäng 5 och dopvittne är farfar 3 och farmor 3 från Sunnanäng och en änka från Hjortnäs.

Tittar man i Sunnanäng 5 så har de bott där till dess de flyttade till St Kopparberg. (Finns det för övrigt ett snyggare namn än Sunnanäng?)

Det framkommer att ynglingen Eriks 1 mor, Kerstin Larsdotter 2 kom från Hjortnäs 50, och farmor Margareta Larsdotter 3 1848 kom från Hjortnäs 37.

Ytterligare någon Maria Larsdotter (f 1806) från Hjortnäs 50, verkar också ha bott med familjen och dött 1874, alltså ett halvår innan de flyttade till St Kopparberg. Hon borde alltså ha varit släkt med Kerstin 2??

-'-'-'-'-'-'-'-

Jag tippar bakåt i tiden till mot mellan-Eriks 2 födelse.

Han var som sagt född 1850. Vid den tidpunkten hade hans farföräldrar Erik Jonsson 4 och Karin Persdotter 4 Sunnanäng nr 5. De var födda 1791 och gifta 1814 och Karin kom från Laknäs 4.

Tillsammans hade paret Erik 4 och Karin 4 (f 1791) fått en dotter och fyra söner. I kyrkboken 1836-46 var dottern och äldste sonen gifta som hade flyttat till frun i nr 4 i Sunnanäng. Fadern i den familjen beskrivs som ofärdig, två äldre döttrar var gifta och hade flyttat och det fanns inga söner, så Jonas (som brorsan hette) fick uppenbarligen ta över detta ställe. Tredje sonen (till Erik och Karin) Per var död. Erik 4 som var nr fyra i syskonskaran levde, och så gjorde yngste sonen Daniel 4. Familjen var ambitiösa gudstjänstbesökare.

Kryper ytterligare bakåt i generationerna

Erik Jonssons 4 föräldrar levde delvis i husförhörslängen 1826-35. Pappan hette Jonas Ersson 5 och var född 1754, och hans fru hette Brita Jansdotter 5 och var född 1764. (Hon var från Laknäs nr 1 eller möjligen 31, lite svårläst där).

Efter lite funderande tror jag att det var gården som hette "Erik Hans" eller kanske det snarare skrevs Erikhans.

Bakåt lite mer. 1816-1825. Eriks 4 far, Jonas Ersson 5 hade helt klart gift om sig när sonen var 12 år, vilket borde innebära att Brita Jansdotter 5 var barnens styvmor.

Åter ytterligare - nu hittar jag Eriks 4 (1791)  riktiga mor som hette Brita Eriksdotter 5 och levde 1756-1802. Det var alltså hon tillsammans med Jonas Ersson 5 som var Eriks 4 föräldrar

Och ... Jonas Erssons föräldrar som hette Erik Hansson 6 (1722-1803) och Anna Persdotter 6 (1718-1796).

Och denna Erik Hansson kan man ju kanske tänka sig var den "Erik Hans" som gav gården dess namn?

Joxar mig ännu lite längre bak. I husförhörsboken 1772-76, verkar Jonas vara ute på vift men hans far och vad det verkar mor tycks bo där dom ska. (OBS, Jonas var INTE son till Erik Hansson och Anna Persdotter som framgår av nästa post, utan det var hans första hustru Brita som var deras dotter).

Ännu längre bakåt ... Så hittar jag inte Sunnanäng. Nix.

Det finns en bok om familjer i Hjortnäs och Sunnanäng, så där kanske jag kan få en hint om hur det var tidigare?

-'-'-'-'-'-'-'-'-

Snabb resumé av alla Erikar från Erikhans. Alla dessa var faktiskt födda i Erikhansgården i Sunnanäng.

Erik Ersson Hellman (f 1869) gift med Ollas Brita Ersdotter (f 1870)

Erik Ersson Hellman (f 1850) gift med Kerstin Ersdotter (f 1845)

Erik Ersson Hellman (f 1825) gift med Margareta Larsdotter (f 1826)

Erik Jonsson (f 1791) gift med Karin Persdotter (f 1791)

Jonas Ersson (f 1754) gift med Brita Ersdotter (f 1756) (Eriks mamma) och sen med Brita Jansdotter (f 1764)

Erik Hansson (f 1722) gift med Anna Persdotter (f 1718) (Och dessa var alltså Brita Ersdotters föräldrar)

-'-'-'-'-'-'-'-'-

Nu in på nya spår.

138. Tegelmästarfamiljen i Falun

Nu griper jag mig an att börja skriva lite om Mats farfar och farmors förfäder. Och, de första får bli Tegelmästarfamiljen i Falun, alltså Lovisas föräldrar.

Familjen bestod av pappa Erik Hellman (1869-1938) och mamma Ollas Brita Ersdotter (1870-?)

Tillsammans fick de barnen Lovisa Katarina (1891), Signe Amalia (1893), Oscar Erik Timoteus (1894), Karl Gustaf Theodor (1896), Ida Elisabeth (1898), Lydia Ingeborg (1900), Anna Britta Linnea (1902), Hilma Augusta (1905), Johan Richard (1907), Karin Gurli Alfrida (1910), Maria (Maja) (1912), Sven Melker (1914), och Bror Arvid (1916).

Totalt 12 barn om jag fått med alla.

Detta är därmed en av de största familjerna någonstans i denna släktberättelse. Föräldrarna Erik och Ollas Brita, var inte heller särskilt gamla när de gifte sig, och Brita var snudd på gravid från det hon var 20 till dess hon blev 46 år.

Familjen börjar sitt liv som familj, som hemmansägare i Högtägt, vilket ligger sådär 2-3 km fågelvägen från Karlberg i Falun, upp på berget.

Av någon anledning går det inte så bra med jordbrukandet, för 1902 antecknas pappa Erik som "arbetare" och de bor på 40-19 i Falun. Om jag inte missminner mig var just det året ett missväxtår i Sverige, så det kan ju vara en anledning till förändringen i sysselsättning. Familjen bör vid denna tidpunkt ha cirka 7 barn.

Åtminstone 1905 flyttar familjen till Bältarbo i Hedemora och pappa jobbar som tegelslagare. "Tegelslagare formade och brände mur, tak och rörtegel" står det i Anbytarforum. Från Bältarbotegelbruks webbsida kan man se en massa gamla och nya bilder om hur man gjort och gör tegel. De verkar även nu göra tegel som ska passa i gamla miljöer, vilket ju är kul.



Sen bär det åter till Falun.

Pappa Erik blir tegelmästare på tegelbruket som ägs av familjen Hellberg. Lovisa träffar sonen Hellberg, och det blir giftermål och barn.

Blomman på Kinnekulle

Om man nu som jag tycker det är festligt med gamla texter så finns här en liten novell av en man som heter Gustaf Henrik Mellin, som heter just "Blomman på Kinnekulle".

Det är en riktigt tramsig liten novell, men inte desto mindre kul, och om jag inte fattat fel är den skriven 1829 och utgiven också i början på 1900-talet.

Vad har nu detta med släktbloggen att göra?

Jo, året är 1590 och huvudpersonen är den väna jungfrun Anna Posse, som man har räknat ut är lämplig att gifta bort med Peder Lilliesparre.

Denne Peder Lilliesparre är nu heller inte vem som helst utan drottning Gunilla Bielkes kära.

Gunilla fick nämligen lov att gifta sig med Johan III när hon var sådär 16-17 år, och fick inte sin älskade Peder, som alltså giftes bort med Anna Posse.

Johan III dog 1592, och Gunilla Bielke dog 1597 endast 29 år gammal, och hennes älskade Peder dog året efter, och endast två år senare dog även Anna Posse som troligen också var ung. Efter sig lämnade de två döttrar som blev vuxna.

Anna Posse var kusin till Axel Knutsson Posse, och därmed även barnbarn till Axel Nilsson Posse (där de gemensamma anfäderna kommer ifrån). Fru Ebba i novellen lär även ha varit död när handlingen utspelas.

Axel, hans far Knut, och hans bröder, som sedemera fick fly till Danmark och Polen, figurerar i novellen. Dessutom tilldrar sig handlingen i närheten av Hällekis, och skogen med Munkängarna som spelar en roll beskrivs, liksom Västerplana hed mm.

Också familjen Roos af Hjälmsäter nämns.

Som sagt, novellen är extremt tramsig med ädla riddare och sköna jungfrur som klappar rådjur, men bortser man från det tramsiga, så är den ju självklart lite kul.

(Mörkeklevs grotta, som jag uppfattar spelar en roll i novellen)


lördag 9 februari 2013

137. Ett utbrott om kyrkans effekter

Nu har det ju varit break med släktbloggandet ett tag, men jag har skrivit annat under tiden. Jag har lite tåtar kvar på AM sidan, och så ska jag försöka redogöra för dalaanorna. Eventuellt i omvänd ordning.

Jag har lite spännande tips på saker att studera för den som vill gräva ner sig själv.

Christer Posse var ju gift med Axel Oxenstiernas svägerskas dotter, och de bodde på godset Bergshammar nära Fogdö vilket ligger på en halvö i Mälaren. Precis samtidigt blev Petrus Steuchius prebendekyrkoherde i Fogdö kyrka. Petrus hade pluggat mellan 1620 och 24 i Strängnäs, prästvigdes där av Laurentius Paulinus Gothus, som bland annat var rektor magnificus och ärkebiskop i Uppsala under sin karriär.

Snart därefter cirka 1644, gjorde han sin "synodaldisputations" föreläsning "De peccato in genere et specie", vilket betyder "Synden i allmänhet och i synnerhet" och blev därefter hovpredikant hos drottning Kristina som lyssnat på honom. Efter tre år blev han motsvarande "biskop" dvs superintendent i Härnösand över hela Norrland.

Allt talar för att Christer Posse (som 1637-41 var landshövding över hela Norrland) varit inblandad i att se till att Petrus Steuchius kom in vid hovet.

Petrus Steuchius bosatte sig i Säbrå utanför Härnösand när han blev superintendent, utsedd av drottning Kristina 1647. Han startar ett gymnasium och där undervisar flera lärare som gifter sig med Steuchius döttrar.

Särskildt hade lektor P. Nenzelius fällt ett yttrande, »att superintendenten tacklar upp gymnasium med sina mågar»

Dessutom undervisar vår anfader Georgius Elingius där, och han ska också ha blivit rektor på Härnösands gymnasium. Elingius var gift med Steuchius brorsdotter Susanna.

Anfadern Christian Elingius pluggar i Härnösand, och far till Åbo, blir präst, har ihop det med någon kvinna som anses olämplig av släkten, och efter det man hittat ett brev eller en lapp om henne i Christians ficka, skickas han till Norrbotten där han tycks ha gift sig och skaffat ett antal barn, och så småningom hamnade Christian Elingius i Jukkasjärvi som kyrkoherde.

Under tiden i Härnösand dras den stora häxjakten igång. Petrus Steuchius är ytligt sett inte inblandad, men icke desto mindre bränns troligen sådär 10-talet "häxor" närmast inom synavstånd från hans hus i Säbrå. Steuchius barnbarn hette Erik Holst, och han var ett av "barnvittnena" som pekade ut häxor.

Förmodligen gick lille Erik, som var i tioårsåldern, på läroverket. Hans mamma Margareta, Petrus dotter, bodde av allt att döma i Brunflo. Det är därför inte en för vild gissning att Erik ofta var hos morfadern, eller kanske till och med bodde där.

Det har ofta varit i säck det som kom i påse.

Lite norrut i Kramforstrakten sker de värsta häxbränningarna någonsin i Sverige. Detta genom intensiv häxjakt som bedrivits av Steuchius underhuggare bland prästerna i Norrland. Att Steuchius inte skulle ha haft fingrarna med i gröten motsäger hans intensiva visitationer och exempelvis föjande utsaga:

Det var ock att vänta, att han härvid skulle röna motstånd af en befolkning, som väl höll kristendom och kyrka i vördnad, men varit van att i mycket gå sina egna vägar. För att bryta sådant motstånd grep han äfven till kraftiga medel. Tredskande prästmän sattes några dagar i konsistoriets prubba eller suspenderades. Då församlingsborna ej ville fullgöra sin skyldighet emot sitt prästerskap, togs kyrknyckeln ifrån dem. Till en visitation, som Steuchius höll i Torsåker 1663, hade högst få församlingsbor infunnit sig. Vid sin hemkomst till Hernösand skref han till församlingens pastor, att han skulle hålla sina kyrkor 6 veckor stängda, emedan de så skamligt föraktat visitationstimman, att knappt en tiondedel kommit tillstädes. Gudstjänsten skulle under tiden hållas i sockenstugan eller under baran himmel, undantagandes infallande bönedag.¹ Där ej kyrkostraff förslog, tog han den världsliga makten till hjälp. Såsom exempel meddela vi ett utdrag ur en skrifvelse från Hsands domkapitel till guvernören grefve Johan Oxenstjerna dat. 26 maj 1661, tillika ett prof på det kraftiga språk, som i den tidens offentliga handlingar kunde begagnas. En bonde i Piteå församling ville ej underkasta sig det honom ådömda kyrkostraffet; i anledning häraf skrifver nu superintendenten: »Såsom wi för den skuld väl förstå, att kyrckioplicht icke specker sådana knaakhalsar med mindre politiskt poen och fengelset kommer dertill, som bättre plägar olydige till lydno bringa, länder härmed Ers Greflige Excellentz wår undertjänstlige begäran, Ers Grefl. Excellentz gunstigt täcktes uppå dragandhe kall och embetets wegnar demandera them som vederböhre på den landzorthen, thet dhe räckia ministerio handen till at späckia och till lydno bringa denne och jempnlijke sturske sällar, besynnerliga om han (: som väl troligit vara kann och aff en förhärdadh sälle til at förmoda:) widare kyrckiostraff wedersäger».² 

Lägg märke till att Torsåker är den ena av de två församlingar i trakten av Kramfors där man passade på att bränna flest "häxor". Jag undrar om inte konflikten 1663 med Steuchius bidrog till att häxbränningarna 10 år senare blev extra nitiska där. De präster som var speciellt aktiva var kaplanen i Torsåker som hette Laurentius Hornaeus och kyrkoherden som hette Johannes Wattrangius.

Metoder för att få fram vittnesmål och bekännelser var örfilar och piskning. Vissa barn lär ha sänkts i vakar för att fås att erkänna. Andra barn stängts in i en bakugn och utanför har de eldat halm för att få barnen att erkänna.

De två speciella visgossar som hjälpte till i häxjakten fick stå utanför kyrkan och peka ut häxor när folk kom till predikan. Totalt avrättades minst 71 personer, vilket var var 10:e person i församlingen och var 5:e kvinna. Visgossarna fick 20 öre för besväret.

Slutligen avbryts häxjakterna plötsligt cirka 1676, efter Hjärnes mfl. insatser i Stockholm. Visgossarna i Kramfors trakten påträffas mördade ett tag efter detta. Även Erik Holst dör som 19-åring några år efteråt, men jag vet inte om även han mördades.

Ytterligare ett av Petrus Steuchius barn var Mattias Steuchius, som en bit in på 1700-talet blev ärkebiskop och krönte Ulrika Eleonora.

Men innan dess hann även han inblanda sig i en bränning av en människa. Han var nämligen inblandad i att en lappman brändes för att han hållit på med ritualer i akt och mening att försöka väcka liv i sin drunknade lille son.

För detta brändes han levande.

Jag har inte hittat någon annan samebränning som med säkerhet genomförts, men kanske finns det det.

Mattias Steuchius sysslade också med att samla in samernas trummor och förstöra dem.

Tack och lov tycks inte dessa nitiska släktingar ha varit alltför angelägna att leva om också uppe i Jukkasjärvi, där man tycks ha samlat in lite trummor, men där det vad jag vet inte i varje fall var så blodiga aktiviteter riktade mot samerna.

Det kan ju faktiskt vara så att det faktum att man lever bland det folk man ska frälsa lägger lite band på brännarivern hos normalt funtade människor. Dock nu inte hos Petrus Steuchius av allt att döma.

Anledningen att Petrus Steuchius var en så rabiat ortodox lutheran kan spåras i lärofadern Laurentius Paulinus Gothius. Denne Gothius förespråkade dödsstraff för djävulsdyrkan och avguderi. Detta förtar nu inte Steuchiusprästernas eget ansvar.

Under drottning Kristinas regim var häxprocesserna få, men efter hennes i detta avseende kloka styre blommade de ut fullständigt under ledning av de tokiga lutheranska prästerna, där inte minst våra släktingar var inblandade. Dessutom är de också i högsta grad inblandade i övergreppen mot samerna.