onsdag 2 januari 2013

136. Martin Teet och Klas Lydeksson Djäkn.

Det roliga med brodern Martin Teet var att han en kortare tid ska ha varit lärare åt några av Gustav Vasas barn.

Nu är vi alltså nere på 1500-talet och det finns synnerligen omfattande släktutredningar bakåt, men det är klart att källorna kanske inte är fullt så pålitliga. Om man vill läsa om dessa kan man spåra på denna länk, men jag ska i varje fall ta upp en historia, som är riktigt ruskig.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Den handlar om en man som hette Klas Lydeksson Djäkn (f. 1379).

Klas gifte sig i sitt första gifte med en kvinna vid namn Elin av Orkkovakkis och senare mördade han sin första hustru och sitt första barn, och brände dem inne. Minnet lever i en finsk dikt med namnet "Elinan surma".

Klas vapen är ett knippe sammanslingrade ormar.

Det finns en hel film omkring detta drama från 1938, som man kan se i småbitar på youtube, och dessutom tycks en film även ha spelats in 1980.




Det finns till och med ett finskt punkrockband med namnet Elinan Surma.

Jag försökte köra texten från dikten på Google translate, men den är jättelång och funkar verkligen måttligt bra för finska, men det verkar vara en både lång och blodig historia.

135. Anna Medéens anor och en jurist med en brakkarriär

Anna Medéen (1655-1718) gifte sig med tiden med Hans Gahn. Före detta giftermål, var hon gift en gång tidigare, med Erik Eriksson Brandberg som var bokhållare vid vedkompaniet i Falun och satt i gruvrätten. Med Erik hade Anna minst sex barn, men han dog 1682, troligen 32 år gammal. Anna var då cirka 27 år. År 1685 gifte sig Hans och Anna, och de tycks ha fått minst fyra barn tillsammans.

Hans var kronobefallningsman i Säter, och de hade en egendom i Stora Tuna.

Annas anor är ett långt och spännande spår som leder in till Finsk medeltid.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Annas föräldrar var i varje fall Bengt Hansson Medéen Roslagius (1615-1683) och Margareta Henriksdotter Teet (1628-1694). Bengt var från Fasterna i Stockholmstrakten och blev borgmästare i Falun. Hans far hette Hans Mickelsson (f. 1590) och var landsfogde på Mörby slott, och hans fru hette Kristina Ersdotter.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Margareta Henriksdotter Teets anor är kända mycket längre bakåt.

Hennes far hette Henrik Mårtensson Teet (1590 Pernå Tetom - 1657 Falun) och han blev överborgmästare i Falu stad. Innan dess hade han varit domhavande i Uppsala, häradshövding i Dalarna, assessor i Åbo hovrätt, underlagsman i Karelen och bergmästare i Finland 1638. Han adlades även. Henrik var gift med Helena Persdotter Utter (1603-1641), men det verkar som han hann med två äktenskap efter det också.

Dessutom sålde Henrik några genealogiska böcker till staten. :-)

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Henriks far hette Mårten Larsson Teet (1545 - ?), och var länsman och han var gift med Anna Bertilsdotter (1545-).

Och i sin tur var Mårten son till Lars Matsson Teit (1520-1570) och Margareta Hansdotter ...

Och nu blir det dags för en liten utvikning från de mer raka anorna, för att berätta om Lars brorsa ... Martin Teit

134. Om en apotekare och till Tallinn och borgare i Västerås

Jacob Schultz gifte sig alltså med den unga Maria Magdalena van Husum, som var dotter till apotekaren   Johan van Husum och Maria Sophia Golphus. Och mycket mer vet jag inte om dessa. Namnet "van Husum" borde betyda från Husum, som jag tror är ett område på gränsen Danmark-Tyskland.

Maria var avsevärt yngre än Jacob, och man skulle kunna tänka sig att Jacob och Johan på något sätt var kollegor och att han därför kom att gifta sig med Maria.

För övrigt tycker jag det vore spännande om det på något sätt gick att undersöka om Johan Gottlieb Gahn fick kunskaper om kemi av sin farmor Maria (som alltså var apotekardotter). I varje fall var ju Maria bara 40 år när barnbarnet kom, så om de bara hade kontakt så skulle det mycket väl kunna vara så att hon introducerade honom i kemins mysterier.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Nästa fru att titta närmare på är Barbara Eleonora von Ertman som var hustru till Henrik Gahn.

... och henne blir det ett spännande napp på direkt. Här kan man läsa lite om hennes släkt.

Hennes far hette Jakob Ertman och var född 1646 och död 1717. Han jobbade vid stora sjötullen i Reval, dvs Tallinn. Han adlades, och blev 1713 inspektor för Vågen i Falun. Denna man var mycket rik och gav en gång kronan 80 000 daler silvermynt i förstärkning. (Man måste ju besinna att detta var under Karl XII krigande så kronans finanser smalt troligen som smör i solsken).

För övrigt tror jag nog att man kan anta att Jakob blev tvungen att fly Estland efter Karl XII misslyckade krigföring, så det kanske inte var utan anledning han försökte stödja krigföringen.

År 1678 gifte han sig med Margareta Hartman som var dotter till "manrichter" Frans Jacob Hartman och Elisabeth von Vegesach i hennes första gifte.

(Om någon kan upplysa om vad "manrichter" betyder vore det kul).

Ytterligare bakåt hittar vi Jakobs far som hette Erdtvin Ertman (född i Västerås men som också var i sjötullen i Reval) och var gift med Margareta Elisabeth Jernstedt.

Och längre bak är släktingarna borgare i Västerås.

Jacob Ertmans far hette Erdtvin Ertman och även han arbetade på stora sjötullen i Tallinn. Erdtvin var från Västerås. Jacobs mor hette Margareta Elisabet Jernstedt.

Och från henne finns ytterligare lite anor bland borgarna i Västerås, som man kan följa på en av ovanstående länkar.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Om kopparvågen i Falun kan man lära sig här exempelvis.


tisdag 1 januari 2013

133. Fältskär vid Poltava och när Karl XII sköts i Norge

Om det nu är något man inte skulle vilja ha varit, så var det fältskär under Karl XII krigande, men inte desto mindre är detta en person som vi råkar på i släktträdet.

Jacob Schultz (Anna Maria Schultz (f 1723) far) var född 1681 i Königsberg. Eventuellt hade han högädla anor enligt Runeberg, men i varje fall var han läkare. (Fast ordet "fältskär" passar nog bättre för vad det var fråga om).

År 1703 blev han regementsfältskär vid Dalregementet, och han var då uppenbarligen 22 år.

I Runeberg står det att han tillfångatogs vid Dnepr den 1 juli 1709. Detta var alltså 3-4 dagar efter slaget vid Poltava där Dalregementet deltog och Karl XII förlorade. Det var alltså under flykten från Poltava som Jacob Schultz togs tillfånga av ryssarna då Lewenhaupt övertygat officerarna om att man skulle kapitulera.

23 000 människor togs tillfånga vid Perovolotjno. I trossen av icke stridande mannar ingick bland annat 1400 skrivare, präster, fältskärer mm. Det fanns även hantverkare, hustrur och barn bland de tillfångatagna. Ungefär 13500 var militärer. Krigsfångarna fick begrava de döda vid Poltava och därefter marchera till Moskva.

Om slaget vid Poltava kan man läsa här.

Och om man vill läsa om hur en annan fältskär behandlade Karl XII:s skador kan man läsa här.

Jacob Schultz fördes i varje fall till Tobolsk i rysk fångenskap, men utväxlades 1718 mot två ryska majorer.

Under fälttåget mot Norge 1718 var han Karl XII livkirurg, och efter krigen blev han kirurg vid Falu gruva.

År 1722 gifte han sig med den unga Maria Magdalena von Husum (1705-1778), med vilken han bland annat fick dottern Anna Maria.

Jacob dog 1766 på sin gård Svartskär i Vika socken i Dalarna.

Här kan man också läsa om Jacob Schultz.