onsdag 28 november 2012

Släktbyte Och - who killed Laura Palmer ... eller Mickel Taavola

Nu har jag grävt nog i Sabelfeldtarnas anor, vilket verkligen har varit kul, då de varit så intrasslade i svenska historien, och då det funnits åtskilligt bevarat av information kring deras liv. Men nu är det dags att gräva ner sig i helt andra släktgrenar.

Frågan är om jag ska gräva i Per Petter Bengtsson, eller kanske Petter Carlsson Kjellbergs frus liv, eller kanske hoppa till fru Nordlinder, eller kanske Gahn och Theel och Hazelius? Eller kanske ska jag hoppa totalt över till en annan släkt, till Hellberg och Hellman i Falun?

Men, också, dags för en liten återblick till ett problem jag grunnat på ... varför dog Mickel Taavola?

Anledningen till att jag  grunnar på det är för att Mickel Taavolas för tidiga död 1743 ändrade riktning på Taavolasläktens levnadsförhållanden. För mig verkar det rätt tydligt att för att klara att fostra en familj i Norrbotten behövde man på det hela taget vara ett par som hjälptes åt. Detta beroende på att även föregående generation var förmodligen en jättefamilj, och det fanns sällan resurser från far- och morföräldrarna att hjälpa barnbarnen.

Mickel Taavolas död tycks ha tvingat familjen från gården, och till en betydligt fattigare tillvaro än förfäderna hade.

Året 1743 betecknar slutet på Hattarnas Ryska krig som Sverige i princip förlorade. På åtskilliga ställen i denna jättelånga släktberättelse tycks det som att just åren i början på 1740-talet dog rejält många, och Mickel var en av dem. Jag tror nu kanske inte att Mickel själv var aktiv i kriget (men jag vet faktiskt inte), men det som hände var att dödligheten i Juoksengi steg till det dubbla år 1743, så förmodligen drog hemvändande soldater med sig epidemier som drabbade hemmabefolkningen också.

Så svaret på om kriget eller epidemin dödade Mickel, är troligen ... bägge tillsammans.

Och nu dags för temat från Twin Peaks (Who killed Laura Palmer).




tisdag 27 november 2012

111. Anna Sehsteds dröm, Ingeborg med prinsessanor och Sigurd Fafnersbane

Anna Sehstedt var andra hustru till Kristiern Bengtsson Oxenstierna som halshöggs vid Stockholms blodbad 1520.

Det berättades att Anna födde 12 barn med sin man, som alla dog odöpta strax efter födelsen, men att hon slutligen drömde att om hon skulle döpa det barn hon var gravid med till Gabriel, som var ett okänt namn i släkten, så skulle barnet leva och själv få många barn. Och så blev det.

Anna var dotter till Maltheserriddaren Påvel Arendtsson Sehestedt från Holstein, och Elisabeth Podebusch. ... och här var det slut på vad jag kunde hitta om dem ....

Sen är det lite torftigt med kul info om fruarna förrän man kommer till Ingeborg Nilsdotter Sparre.

I Ingeborgs anträd hittar man nämligen några generationer tillbaka prinsessan Märta Eriksdotter av Sverige (född 1211). .... man får väl ta detta med en hygglig nypa med salt, men det är givetvis ändå lite kul ...

Märta Eriksdotter sägs vara dotter till Erik X Knutsson, Svensk kung och Rikissa Valdemarsdotter, Dansk prinsessa.

... och sen går det på med Svenska, Danska, Norska, Vitryska, Ukrainska, Ryska och Polska prinsar och prinsessor.

En sida ytterligare bak står Blot-Sven på listan :-), samt Olof Skötkonung, Erik Segersäll, Erik Väderhatt, Harald Hårfager, Ragnar Lodbrok, Harald Blåtand, Sven Tveskägg, Kraka och Sigurd Fafnersbane.

Och DÄR är vi definitivt i Sagornas rike.



måndag 26 november 2012

110. Lite mer om Oxenstierne fruar, drottningar och Troll

Christer Posse igen ... varför jag anser att Axel Oxenstierna uppenbarligen nyttjade svågerpolitik, var att  Christer (som ju Axel var förmyndare åt), inte bara var en släkting själv på lite långt avstånd, utan Axel knöt förmodligen helt avsiktligt honom extra nära till sig genom att hustruns systerdotter blev Christers brud.

Axel odlade Christer genom att han besparades fara genom att få följa Gustav II Adolfs brud till Sverige, en adelsmans lik till Stockholm och även Gustav II Adolfs lik till Stockholm. Han skickades dessutom på diplomatiska uppdrag till diverse hov och var ett antal år landshövding över de Norlländska länen. Christer verkar endast ha varit med om ett slag, det i Riga.

Men, det Oxenstiernornas fruars anor jag skulle gräva ner mig i.

Den första blir Beata Gera (gift med Christjern Oxenstierna). De lär ha gift sig 1573, men mycket mer vet jag inte. Hennes far hette Carl Holgersson och hennes mor hette Kerstin Bengtsdotter Färla.  Carl är känd för att han tidigt fick studera vid utländska universitet. Carl Holgersson fick 1559 försöka fria till Elizabeth I i England åt Erik XIV, och det gick ju inget vidare. Mer om Carls liv kan man läsa här.



Nästa fru blir Gabriel Oxenstiernas fru, Beata Eriksdotter Trolle. .... och ungefär här uppkommer släktskap med vartenda Europeiskt kungahus. Dvs, detta par var sådär 11 generationens förfäder till dagens kungar (< 1/4 % gemensam, men icke desto mindre lite lustig arvsmassa.)

Beatas far hette Erik Arvidsson Trolle och hennes mamma hette Carin Eriksdotter (som var Eriks andra fru). Carin drunknade tillsammans med tre av sina styvbarn under en båtfärd.

Beatas halvbror blev ärkebiskop och hette Gustaf Trolle och om honom står det i Runeberg:

Han är den historiskt bekanta, oroliga, hersklystna och förrädiska Erke-Biskop Gustaf Trolle.
Om ännu äldre Trollar kan man läsa här ... och exempelvis blev en halshuggen 1306 på Södermalmstorg, och en blev mördad i sitt hem av en sjörövare.

Anledningen att släkten heter "Trolle" ska vara att Herfve eller Alf Ulf ska ha slagits med ett Bergstroll eller möjligen en förklädd rövare vilket bör ha skett i början på 1200-talet.



Ett Gammalt Bergtroll
Av Gustav Fröding


Det lider allt mot kvälls nu,
och det är allt mörk svart natt snart,
jag skulle allt dra till fjälls nu,
men här i daln är det allt bra rart.

På fjällets vidd där all storm snor
är det ödsligt och tomt och kallt,
det är så trevsamt där folk bor,
och i en dal är så skönt grönt allt.

Och tänk den fagra prinsessan,
som gick förbi här i jåns
och hade lengult om hjässan,
hon vore allt mat för måns.

Det andra småbyket viker
och pekar finger från långt tryggt håll,
det flyr ur vägen och skriker:
tvi vale för stort styggt troll!

Men hon var vänögd och mildögd
och såg milt på mig, gamle klumpkloss,
fast jag är ondögd och vildögd
och allt vänt flyktar bort från oss.

Jag ville klapp'na och kyss'na,
fast jag har allt en för ful trut,
jag ville vagg'na och vyss'na
och säga: tu lu, lilla sötsnut!

Och i en säck vill jag stopp'na
och ta'na med hem till julmat,
och sen äter jag opp'na,
fint lagad på guldfat.

Men hum, hum, jag är allt bra dum,
vem skulle sen titta milt och gott,
en tocken dumjöns jag är, hum, hum,
ett tocke dumt huvud jag fått.

Det kristenbarnet får vara,
för vi troll, vi är troll, vi,
och äta opp'na, den rara,
kan en väl knappt låta bli.

Men nog så vill en väl gråta,
när en är ensam och ond och dum,
fast litet lär det väl båta,
jag får väl allt drumla hem nu, hum, hum!


Moders och Faderslinjer - Evas

Jag har börjat kolla in folk som sysslar med DNA-geneaologi, och det tänker jag nog testa tids nog, när jag har en slant över. Det de bland annat intresserar sig för är moderslinjer och faderslinjer, vad jag förstår, dvs DNA som förs över via mitokondrie-DNA (mammor) och DNA på Y-kromosomen, (pappor).

(Om jag nu missuppfattar något går det alldeles utmärkt att skicka ett mail, så får jag rätta till det.)

Nåväl, nu tänkte jag ta mina moders- och faderslinjer, och utifrån det så får vi en hypotes om vad jag ska se när jag väl gör mitt DNA - test. Och om jag inte får se det förväntade, så måste det vara någon anfader som hoppat över skaklarna.

Nu kör vi! Person och födelseort så vitt jag vet.

Moderslinje

Mormor (f. 1880) - Solberget Gällivare

Johanna Johansdotter Lindberg (f. 1854) Pempelijärvi, Tärendö BD

Anna Caisa Jacobsdotter (f. 1829) Pajala (och efter detta blir det osäkert)

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Faderslinje

Farfar (f 1904) Granhult Gällivare

August Nilsson (f 1878 trol Granhult)

Nils Petter Olsson (f 1853 trol Granhult)

Olof Johan Ericsson (f. 1811 trol Granhult)

Erik Johan Olsson Taavola (f. 1786 Ruuti)

Olof Ersson Taavola (f. 1758 Narken Överkalix)

Erik Mickelsson Taavola (f. 1735 Juoksengi)

Mickel Ersson Taavola (f. 1706 Juoksengi)

Erik Ersson Taavola (f. ca 1680 Juoksengi)

Erik Ersson Taavola (f. ca 1640 Juoksengi)

Erik Davidsson Taavola (f. ca 1615 Juoksengi)

David Persson (f. ca 1585 Juoksengi)

Per Davidsson (f. ca 1550 Juoksengi)

David Persson (f. ca 1535 Juoksengi).

fredag 23 november 2012

109. Svågerpolitik och Stockholms blodbad

Jag har nu inte läst så mycket om Axel Oxenstierna, men en sak är säker och det är att han var en maktmänniska och maktspelare, som verkar att ha sysslat mest med diplomati och administration, och överlåtit krigandet åt andra.

Axel Oxenstierna dyker upp i mitt skrivande som förmyndare till Christer Posse.

Axel Oxenstiernas mormor hette Elsa Posse och Mormorsfar var Axel Posse, han som var slottsloven på Läckö slott. Axel Posse var också farfars far till Christer Posse.

Christer Posses far (som också hette Axel Posse) var gift med Märta Christjernsdotter Oxenstierna.

Christjern Oxenstierna (Märtas far) ägde bland annat Hammarskog utanför Uppsala (vilket märkligt nog var innan nuvarande huvudbyggnad uppfördes, för det står 1655 över porten). Och, bland de mer märkliga uppdrag han hade, var att bevaka Erik XIV när han var tillfångatagen. Christjern var gift med en kvinna som hette Beata Gera (Märtas mor).

Christierns far hette Gabriel Oxenstierna och hans mor hette Beata Eriksdotter Trolle. Gabriel, å sin sida, var med vid Erik XIV kröning, och var 1538 slottsloven på Stockholm slott. Han är dessutom begravd i Uppsala domkyrka i Sturegravkoret.



Gabriels far hette Kristiern Bengtsson Oxenstierna och hans mor Anna Sested. Kristiern gick ett sorgligt öde till mötes då han halshöggs vid Stockholms blodbad år 1520.

Kristierns far hette Bengt Kristiernsson Oxenstierna, och han var gift med Märta Johansdotter Slaveka. Kanske dog Bengt i pesten 1495.

Bengts far hette (återigen) Kristiern Bengtsson Oxenstierna och han var gift med Margareta Magnusdotter Gren. 1463-64 fängslades Kristiern tillsammans med sin bror, ärkebiskop Jöns, och fördes till Danmark. Kristiern är begravd i högkoret i Uppsala domkyrka. Höll till på Salsta.

Kristierns far hette Bengt Jönsson Oxenstierna, och hans mor, Kristina Kristiernsdotter Vasa.

Bengts far hette Jöns Bengtsson Oxenstierna och han dog 1399. Jöns var gift med Ingeborg Nilsdotter Sparre.

Jöns far hette Nils Torstensson Oxenstierna och hans mor hette Bengtsdotter Lejon i efternamn.

Nils far hette Torsten Vigolfsson, och mamman hette Lucia Mathiasdotter Oxenstierna - äldre ätten.

Och nu är vi äntligen nere hos siste i faderslinjen, nämligen Vigolf (död ca 1310).

... dags att fortsätta på en ny post ...

torsdag 22 november 2012

108. Anna Beata Fleming, Märta Posse och ännu mer Possar

Märta Magdalena von Stefkens mamma hette Anna Beata Fleming, och hon dog när Märta Magdalena var 20 år, 1723. Märta Magdalena fick gifta sig redan när hon var 16 år, och av allt att döma växte hon upp i Hammar, Asker.

Märta Magdalenas mormor i sin tur hette Märta Posse. Märta Posse gifte sig två gånger, först 1659 med baronen Gustaf Spreling, som dog efter bara ett år. år 1661 gifte hon sig för andra gången, då med Pehr Fleming (död 1674). Märta Posse dog sedan 1693. När man tittar på när deras barn är födda i Runeberg så står det bara år för några söner, 1665 och 1669, och om man gissar att Anna Beata var född ungefär där, så var hon runt 30-35 år när hennes man dog. Innan dess hade hon fått 7 barn varav alla utom Märta von Stefken dog.

Troligen gifte sig Anna Beata och bara några få år därefter dör mamman. Efter Pehr Flemings död lär Märta Posse ha levt på Stora Roo, i trakten av Lidköping, och där bör alltså Anna Beata ha växt upp.

Även Anna Beatas farfar dog 1693, och hans hustru hette Magdalena Zimmerman, och jag gissar att hon dog i barnsäng när Anna Beatas far, Magnus Christian föddes, då han tycks ha varit enda barnet.

Anna Beata verkar i sin tur, inte ha gift om sig efter makens död, utan levt vidare på Hammar i Asker även några år efter dotterns giftermål. Jag gissar att hon måste ha varit mycket ensam, förutom dottern och hennes stora familj.

Märta Posses far var Christer Posse (1601-1643) och Christina Bengtsdotter Sparre af Rossvik (1605-1656).

Christer Posse var student i Uppsala redan 1613 och var hovjunkare hos Gustaf II Adolf 1619. År 1637 var han landshövding över stora delar av Norrland. 1642 blev han ståthållare på Västerås slott och dog året därpå. Christer Posse uppfostrades av sin mor "hemma i riket" och hans förmyndare var ingen mindre än rikskanslern Axel Oxenstierna, som var moderns kusin.

År 1620 fick han följa med till Kur-Brandenburgska hovet och hämtade Gustav II Adolfs blivande gemål, och 1622 följde han Gustav II Adof till Livland. Bland annat var han med och belägrade Riga 1622. Han följde med på ytterligare resor runt i olika länder och 1633 fick han följa Gustav II Adolfs lik till Sverige.

Christer Posses far hette Axel Posse, och hans fru hette Märta Christiernsdotter Oxenstierna.

Axel Posse hade anslutit sig till Sigismunds sida, och blev därför tvungen att fly till Danzig 1603 för att komma undan hertig Karl (IX). Hans fru Märta stannade dock i Sverige och uppfostrade sina barn där. Axel Posse dog när Christer var 11 år, år 1612. Genom att han lierat sig med Sigismund förverkades hans gods. Stora Roo var däremot Märtas morgongåva, så den gården verkar de ha behållit.



Axels far hette Knut Posse, och han var överste hos Erik XIV, och slotsloven på Läckö slott 1567. Han var en mycket mäktig man, och förseglade bland annat Gustav Vasas testamente. Gift 1552 med Ebba Göransdotter, dotter till Göran Lindormsson av Forstenasläkten.

Knut var son till Axel Posse, som bland annat var med och skrev ett latinskt manifest mot Christian Tyrann. Hans andra fru hette Anna Axelsdotter och var anmoder (av Winstorpasläkten).

Axels far hette Nils och var gift med Gertrud Grubbe.

Nils far hette Jöns Lagesson Posse, som var gift med Märta Knutsdotter (Tre Rosor).

Jöns far hette Lage Pedersson Posse, och var på något sätt inblandad i Kalmarunionens införande. Gift med Inggjerd Karlsdotter.

Lages far var Peder Lagesson Pusa (gift med Carin).



Peders far var Lage Pusa som levde åtminstone 1330-50 i Varnhems kloster. Gift med Christina.

Och Lages far var Nils Pusa.


tisdag 20 november 2012

107. Mer Flemingar - och Gustav Vasa

Claes Fleming-1 pappa hette Herrman Fleming (och ja, det ska av allt att döma vara två r) som dog 1583.

Herrman var Gustav Vasas hovjunkare 1544, och huruvida han hade det som hederstitel, eller verkligen stod och skar upp Gustav Vasas stek förtäljer inte historien så här långt!

Han hade i varje fall uppsyn över ett antal slott och fort. Tavastehus, Vittensten i Livland, Viborg och Nyslott.

Sen var han fältöverste i Finland, Överbefälhavare över svenska skeppen vid Narva, Fältmarskalk i Livland, och fältmarskalk under de la Gardie på tåget mot Kexholm. Herrman var gift med Gertrud Håkansdotter Hand.

Herrmans far hette Pehr och han var en tid (1520) underlagman i södra Finland. Modern hette Elin Lydecke.

Pehrs far hette Herman och kallades "Den gamle". Han var en tid (1492-1517) hövitsman på Åbo slott. Gift med Elin Philpusdotter.

Herman "Den gamles" far hette Magnus (1450-1486 ... kan inte vara de enda år han levde ...) och hade affärer med Svartmunkarna i Åbo. Gift med Elin Kurck. (Det var uppenbarligen mycket modernt att heta Elin).

Magnus far hette Clawus (död 1425) och var 1396 riddare i Erik av Pommerns råd. Gift med Cecilia Djekne. Clawus begravdes i gråmunkeklostret i Stockholm och han betalade munkarna för att hålla en evig mässa för honom, hans frus, föräldrars och bröders själar. Gråmunkeklostret ska numera vara Riddarholmskyrkan.

Clawus far hette Peder Fleming (död 1395) och hans fru Christina, och de är också begravda i Riddarholmskyrkan.


106. von Stefken, Fleming och klubbekriget

En mycket kort liten släkt i Runeberg, som ändå rymmer mycket tragedi, är släkten von Stefken.

Den börjar med Johan Stefken som var gift med Märta Finck, och Johan var "Engelsk eller Holländsk minister" (vad nu det betydde) och bodde i Hamburg.

Deras son hette Christian Stefken och adlades von Stefken, och han var överste i Björneborg. (Vilket givetvis gör att jag måste länka Björneborgarnas march vilken troligen skrevs efter hans tid, men ändå).



Christian var gift med Magdalena Zimmerman, dotter till Carsten Zimmerman och Margaretha Dollman.

Deras son var Magnus Christian von Stefken, som blev kommendant på Iwanogorods slott och dog 1704, förmodligen under försvaret av slottet i augusti.

Magnus var gift med Anna Beata Fleming som var dotter till Guvernören Pehr Fleming och Märta Posse.

Tillsammans fick Magnus och Anna Beata sju barn, varav de första sex dog och endast Märta överlevde, och Märta blev faderlös som 1-åring. En möjlig anledning att så många barn i familjen dog som små, kan kanske ha varit ett pestutbrott, men jag är inte säker på detta.

Med Märta tog von Stefkenska släkten slut.

Anna Beata var som sagt dotter till Pehr Fleming i hans ena äktenskap, det med Märta Posse.

Pehr Fleming var en tid kommendant på Visby slott, och en tid Guvernör på Ösel.

Pehrs far hette Herman Fleming och var bland annat landshövding i Nyslotts län med lilla och stora Savolax. Pehrs mor hette Anna Stubbe (och hon var andra hustru till Herman, och Herman var hennes andra man).

Herman var son till Claes Fleming-1, som var Erik XIV kammarjunkare.

Anfadern Claes Fleming-1 kom att vara i konflikt med en släkting med samman namn Claes Fleming-2 som hade lierat sig med Sigismund. Detta på grund av att Claes Fleming-1 inte ville vara med i klubbekriget (vilket verkligen hedrar honom, då klubbekriget var ett riktigt eländigt krig). I artikeln om Claes Fleming-1 står det:

När de österbottniska bönderna rest sig till kamp mot borglägertungan, gav F marsken skulden härför och vägrade att personligen följa honom i fält mot bönderna. F påstår sig för sin opposition ha blivit angiven hos konungen av marsken.

"Marsken", det är ingen mindre än Claes Fleming-2 som tycks göra skäl för att kallas bondeplågare.




Vår hädanefter hjälte Claes Fleming-1 flydde till Danzig 1600 eftersom han gav upp Åbo slott, där han var ståthållare under 1597.

År 1604 återvände han till Finland, men hämtades då av Karl IX till Sverige och satt i Smedjegårdshäktet (som låg vid yttre borggården vid slottet), varifrån han slapp lös då sonen Henrik som var runt 20 år, bad för sin far och 24 adelsmän betalade borgen.

Claes var gift två gånger och den första hustrun, Elin Horn, var den aktuella anmodern.

Jag får titta längre bak på flemingarna om ett tag.

Hertig Karl, sedemera Karl IX verkar ha slagit sig ihop med Österbottningarna i klubbekriget, för att besegra Claes Fleming-2, och på denna kända målning  från 1800-talet illustreras hur hertig Karl skymfar Claes Flemings lik


Om detta finns en anekdot på wikipedia:

Kort efter Flemings död erövrade hertig Karl Åbo slott där Flemings änka Ebba Stenbock styrde. Fleming hade ännu inte begravts och enligt en anekdot ska hertig Karl ha öppnat kistan i slottskapellet för att övertyga sig om att hans fiende verkligen var död. När han såg att det verkligen var Fleming i kistan ska han ha dragit honom i skägget och sagt: "Om du nu levat hade ditt huvud icke suttit mycket säkert." På detta ska Ebba Stenbock ha svarat: "Om min salige herre levat, så hade Hans Nåd aldrig kommit här in."

105 Märta Magdalena von Stefken och Rosenborgs välkomma!

Det är otroligt charmigt när det går att spåra riktiga föremål som man kan länka till bestämda personer som man vill berätta  om, och nu har jag riktigt chansen, för ett föremål som hört (eller möjligen hör?) till Nordiska muséet numera, har tillhört nästa intressanta kvinna vars liv jag dyker ner i. Märta Magdalena von Stefken (1703-1766).

Föremålet beskrivs lyriskt i tidskriften Fataburen från 1932, och är herrgården Rosenborgs välkomma, som är ett dryckeskärl som man (som jag förstår det) erbjöd gäster en välkomst "drink" (?) i.



Det är en kanna med en daler från Karl XII tid infälld i locket, och året 1713. Kannan är tillverkad 1726, och på ett band runt locket står följande graverat enligt Fataburen:

ROSENBORGS WELKOM(M)A CARL GUSTAF ROOS MERTA M von STEFKEN

Och dessutom finns ingraverat följande vers:

Drick troget om Tu tåhl
För husets wälgång skål

Carl Gustaf hade varit ute med Karl XII från 1708 då han var 14 år, till 1719 då han var cirka 25 år. År 1713 blev han löjtnant i Närkes och Värmlands tremänningsinfanteri. 30 november 1718 dör äntligen Karl XII (förmodligen saknad av ingen), och Carl Gustaf kan börja leva ett mänskligt liv.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Märta föddes i varje fall på Hammar i Närke 1703, och var dotter till Magnus Christian von Stefken och Anna Beata Fleming. När Märta var omkring 1 år dog pappan (som var överste) i Ivangorod, Ryssland.



Ivangorod är ett fort vid Narva som intogs av ryssarna 16 augusti 1704.

När Märta endast var 16 år gifte hon sig med Carl Gustaf den 20 oktober 1719. I augusti 1720 får hon sitt första barn. Under de kommande 18 åren kommer hon att föda 12 barn, och 1741 dör maken vid 46 års ålder, medan Märta överlever maken med 25 år och dör 1866 vid 63 års ålder.

I Eskilsäters kyrka ska det finnas en tavla av familjen med de överlevande barnen, och i bakgrunden de döda.

Nåväl, jag tittade igenom livet lite närmare för Märta och såhär tedde det sig:

Vid 17 års ålder får hon sitt första barn, Karl, i augusti 1720
I november är hon gravid igen och får sitt andra barn Lennart i juli 1721 då hon är 18
Även nästa november är hon gravid igen och får sitt tredje barn, Axel, i juli 1722 då hon är 19 år.
Märta blir gravid runt jul, och i september 1723 föds fjärde barnet, sonen Fredrik, som dör inom kort. Hon är 20 år.
1724 dör sonen Lennart som är 3 år gammal. Märta är 21 år.
Under sommaren 1724 blir Märta gravid med sitt femte barn, och i mars 1725 föds sonen Herman (som är förfader), och Märta är 22 år.
I juli 1725 blir Märta gravid, och i april 1726 föds sjätte barnet, en till son som får namnet Lennart. Hon är 23 år.
Redan 1727 dör den nya sonen Lennart vid ungefär 1 års ålder, och Märta är cirka 24 år.
Juni 1727 blir Märta gravid och i februari 1728 föds sjunde barnet, sonen George. Märta är cirka 25 år.
1729 i februari, dör George 1 år gammal. Märta är 26.
1729 i mars föds åttonde barnet, sonen Leonard, som kommer att överleva mamman.
1732 föds nionde barnet, sonen Magnus som lever till vuxen ålder. Märta är 29 år.
1734 föds tionde barnet som äntligen är en dotter, Anna Beata, som överlever modern, och som Märta bor hos på gamla dar. Märta är 31 år.
1736 föds 11:e barnet, sonen Per, som dör som ettåring, 1727 när Märta är 33 år.
1738 föds 12 barnet, sonen Johan som överlever modern. Märta är 35.
1741 dör maken. Märta är ensamstående med en 21-åring, en 19-åring, en 16-åring, en 12-åring, en 9-åring, en 7-åring, och en 3-åring.

1741 gifter sig äldste sonen och hinner få 6 barn under sitt 13-åriga äktenskap. Han dör endast 35 år gammal då Märta är 51 år.
1745 gifter sig näst äldste sonen och får 8 barn mellan 1746 och 1757. Hans fru dör 1760 och han själv dör 1763. Då är Märta 60.
1750 gifter sig Herman och får 7 barn. Hustrun dör 1760. 4 barn verkar leva till vuxen ålder.
1752 gifter sig Leonard och tycks få 8 barn. 7 verkar överleva till vuxen ålder.
1754 dör äldste sonen.
1760 gifter sig yngste sonen och får 10 barn.
1764 dör Axel.
1766 Märta dör 63 år gammal.

Totalt cirka 20 i Märtas familj tycks dö före henne. Många av de minst 40 barnbarnen miste föräldrarna i barnaåren, och detta måste ha medfört ett oerhört ansvar för Märta.

104. Familjen Schlytern - Marttila och Uleåborg ... samt Balkou

Agnes Sabelfeldts mamma hette Magdalena Ottiliana Schlytern, och jag gissar att hon föddes i Uleåborg 1783, och dog i Stockholm 1850. År 1805 gifte hon sig med CGC Sabelfeldt i Flisby, där paret bodde i 13 år till 1818, då de av okänd anledning splittrade familjen. Tidvis tycks Ottiliana ha bott hos sin svägerska och dotter i Tjärstad, (av vad som syns i husförhörslängden), men tidvis kanske hon bodde med maken? Det är lite oklart det där.

När Agnes och Pehr Öhnells barn Hjalmar Casimir föds, är i alla fall Ottiliana och Carl Gustaf Casimir faddrar tillsammans med Casimirs syster och svåger familjen Bennich.

Av allt att döma växte alltså dottern Agnes upp hos Bennichs och riktigt vad CGC och Ottiliana gjorde vet jag inte. (Men jag kanske får återkomma till det).

Magdalena Ottilianas föräldrar var i varje fall tullförvaltaren Carl Georg Schlytern och Anne Lovisa Roos af Hjelmsäter(1757-1811). Paret gifte sig 1780. CGCs farmors farmor hette också Roos av Hjelmsäter, men Elsa i förnamn.



Anna Lovisa var dotter till Herman Julius Roos af Hjelmsäter (1725-1786), som med tiden blev överste och Beata Kuhlau (dotter till en trumpetare Kuhlau). Herman Julius andra hustru dog på Martila boställe vid Uleåborg (1779), (Jag är lite speciellt förtjust i att Mats har några anor som rörde sig i österbotten). Herman Julius dog däremot på Rosenborg, Eskilsäter (snacka om romantiskt namn ... Rosenborg). Eskilsäter ligger för övrigt ytterst på halvön ut i Vänern där Lurö skärgård börjar. Eskilsäter var Herman Julius barndomshem.

Herman Julius far hette Carl Gustaf (1694-1741) och mor Märta Magdalena von Stefken (1703-1766).

Carl Gustafs far hette Lennart (1665-1711) och han var gift med Ester Uggla.

Lennarts far hette Nils och hans mor Catharina Olofsdotter af Forstenasläkten.

Nils far hette också Nils och var gift med Brita Kafle.

Äldre Nils far hette Knut Göstafsson (Gift med Anna Karlsdotter från Norge) och äntligen går de båda "Roos af Hjelmsäter" tåtarna ihop.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Åter till Carl Georg Schlytern (1738 Stockholm - 1798 Uleåborg). Magdalena Ottilianas pappa var gift två gånger, och andra gången gifte han sig med den 19 år yngre Anna Lovisa Roos af Hjelmsäter, när hon var 23 år gammal. Magdalenas ett år äldre syster var född i Uleåborg, så förmodligen var även Magdalena själv född där också. Man får väl förmoda att Herman Julius tillbringade en tid i Uleåborg också, gissningsvis på bostället i Marttila, där hans andra hustru dog. 1805 är i varje fall Magdalena Ottiliana i Sverige och gifter sig.

Carl Georgs föräldrar hette Herman Schlytern (f 1689 Stockholm - 1750) och Katarina Soth ( f 1705 
Nyköping - 1765). Herman var krigsråd och Katharinas bouppteckning (under namnet Soot) finns i den nationella arkivdatabasen. (Tyvärr inte tillgängligt på webben).

Herman Schlyterns föräldrar hette Petrus Schlyter Hermansson (1654 Ronneby -1706 Stockholm) och Gertrud Balkou Mårtensdotter (1667 Stockholm -1706 Stockholm). Förmodligen var Petrus grosshandlare och hovkontrollör.

Gertruds far var husgerådsmästare Mårten Balkou, troligen vid slottet i Stockholm.

... och här hittar vi eventuellt en liten "släkt till släkten" förbindelse till mellan Mats och mig.

En kvinna vid namn Barbara Balkou var nämligen gift med en präst av Elingiusfamiljen vid namn Gustaf Andrea Elingius ... just vid denna tid (senare delen av 1600-talet.)

Undrar om det går att få klarhet i om det är så?





Avslutar det hela med två bilder på två av Agnes söner (Richards bröder) Carl Herman Öhnell (nedre)  och Pehr Theodor Öhnell (övre), från Krigsarkivets porträttsamling som jag råkade ramla över.

tisdag 13 november 2012

103. Livslängd Sabelfeldtarna jämfört med Servioanor

Jag tänkte hugga två familjer födda i slutet på 1600-talet början på 1700-talet och titta på familjemönster i dem fram till år 1800 cirka.

Den ena tänkte jag skulle vara familjen Sabelfeldt och den andra en gren av familjen Servios anor.

Ganska säkert bör det vara att dessa båda familjer mer eller mindre i två ändar av det som blev Sverige knappast bör ha träffats.

Under 1600-talet föddes Niklas Fransson Servio och tillsammans med Dorothea Baltzarsdotter Thun (1651-1742 ... hon blev i så fall 91 år) fick de bland andra dottern Sofia (1701-1735 ... 34)

Sofia var gift med Henrik Matsson Kemiläinen som var klockare och tycks ha levt 1694-1765 - dvs till 71 års ålder. Tillsammans ska de enligt denna sida ha fått 9 barn. Ett barn ska ha dött som 5-åring. Tre syskon som ålder är angivet för ska ha blivit 81, 86 och 95 år gamla.

Dottern Sofia, som ska vara min ana ska ha varit född 1730  ha dött som 77 åring 1807 enligt denna sida. Hennes man Mats Matsson ska ha levt mellan 1725 och 1800 och blev därmed 75 år.

Nästa ana var Brita Matsdotter Kurravara som levde mellan 1761 och 1845 alltså 84 år och hennes man levde Hans Hansson Lainio Kariniemi levde mellan 1765 och 1826, alltså 61 år.

Deras son, Olof Hansson Kariniemi föddes 1794 och när han dog vet jag inte. Det var han som blev renskötare. (Min mormors morfars far är det).

På dem jag har åldrarna på, så blev ju de flesta riktigt gamla, utom Sofia som bör ha dött i barnsäng. Övriga kvinnor verkar ha varierat i åldrar från 77 år och uppåt. Männen blev 61 - 75 år gamla. Åldersskillnaderna mellan makarna var som högst 6 år, och i något fall var kvinnan äldst. Sofia fick sin dotter vid 29 års ålder, och nästa Sofia fick nästa barn vid 31 års ålder, Brita fick barn vid 33 års ålder, så åtminstone dessa barn var födda när mödrarna var i mogen ålder.

Om man nu tittar på familjen Sabelfeldt ser det ut på följande sätt. Fredrik var född 1680 och dog 1738, alltså vid 58 års ålder. Hans fru Helena levde från 1690-1755 och blev därmed 65 år.

Deras son Carl Gustaf levde från 1712-1776 och blev alltså 64 år, och hans fru Gustaviana levde från 1720-1771 och blev 51 år.

Nils levde från 1751-1807 och blev därmed 56 år, och hans fru Charlotta levde från 1753-1823 och blev därmed 70 år.

Slutligen, Claes Gustaf levde från 1782-1840 och blev alltså 58 år och hans fru Magdalena Ottiliana levde mellan 1783 och 1850 och blev 67 år.

Kvinnorna i denna lilla betraktelse blev alltså mellan 51 och 70 år, medan männen blev mellan 56 och 64 år. Åldersskillnaden mellan makarna var mellan 1 och 10 år. De "aktuella" barnen föddes när Helena var 22 år, Gustaviana var 31 år och Charlotta var 19 år.

Det spännande med denna betraktelse är alltså att den adliga familjen tycks ha dött tidigare, både män Adel (56-64) jämfört med Norrbottningar (61-75) och kvinnor (bortsett från barnsängsdöd) Adel (51 -70) jämfört med Norrbottningar (77-91 år). Adelskvinnorna verkar också ha fått barn i yngre ålder, vilket kanske slet ut dem lite extra.