måndag 31 december 2012

132. Ännu mer Gahnar ... och Cahouner ... och Kanoner

Hans Jacob Gahns far hette Henrik Gahn (1688-1772 i Falun), och han var kronobefallningsman och lanträntmästare (som jag skrev om i post 131). Han gifte sig 1718 med Barbro Eleonora von Ertman. De hade nio barn varav endast en var en flicka.

Henriks far hette Hans Gahn/Cahoun (1659 i Falun - 1708 i Stora Tuna), och han var kronobefallningsman. Han var gift med Anna Medéen. De tycks ha fått fyra barn.

Hans far hette (också) Hans Cahun som var född i Falun, och drunknade 1670 i Faluån. Han var borgare i Falun, samt bergsman och handelsman. Han var gift med Anna Lorentzdotter Hentrick. De hade sju barn.

Hans far hette Peter Cahun (död 1633) och han var ägare eller arrendator till kanongjuteriet i Falun. Gift med Christina Hansdotter.

Peters far ska ha varit Wolter Colquhon (ev son till en skotte vid namn Alexander Colquhon of Luss.) Wolter inkom 1573 till Sverige och anlade ett kanongjuteri vid Bovinds hytta i Falun.

.... här nere är släktskapet något osäkert, men det är dock spännande. En Cahunare ska ha försökt avslöja en mordkomplott mot Johan III men blev avrättad då det ansågs att anklagelsen var ogrundad ... vilket den inte var. (Något att snoka vidare i, vid tillfälle :-) )

Är man road av skottarna kan man läsa vidare här.

... och är man road av kanoner kan man läsa vidare här.

131. Bruksherre och lanträntmästare, samt en riktig stridis.

Johan Gottlieb Gahn var andre sonen till Hans Jakob Gahn (1719-1782) som var lanträntmästare och brukspatron på Woxna bruk. Hans Jakob var gift med Anna Maria Schultz. Tillsammans fick de tolv barn.

... och jag kan inte låta bli att berätta om om en annan av dessa söner som hette Carl Pontus Gahn, och som adlades 1809 (och dog barnlös 1825).

Carl Pontus tycks ha varit en stridis av Guds nåde. Fjorton år gammal blev han underofficer vid Dalregementet, och blev fänrik när han var sexton. Han blev löjtnant vid Savolax regemente och när han var 19 år gammal trädde han i fransk tjänst och deltog i tre fälttåg mot engelsmännen.

Sen gick Carl Pontus i holländsk tjänst och krigade mot Österrike. Slutligen blev han preussisk officer och krigade mot Schlesien.

När han var 29 år och kom hem till Sverige blev han utnämnd till major 1787, och deltog i finska kriget 1789-90 och var där inblandad i 9 slag. ("träffningar"?) Mer kan man läsa här.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Lanträntmästare var en titel för en person som tycks ha varit en sorts kassör i länet.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Vid Voxna bruk tycks man ha framställt järn, då det finns järnstämplar därifrån.



(vy gamla bruksområdet från ett prospekt på Voxna herrgård).

130. Mangan och rödfärg

Nästa person att försöka beskriva lite är Johan Gottlieb Gahn (1745-1818). Han var gift med Anna Maria Bergström (som var syster till Agneta Charlotta Bergström, Johanna Théels mamma).

Johan Gottlieb var född på Woxna bruk och dog i Falun. Han studerade kemi och fysik i Uppsala och blev en mycket framgångsrik forskare och praktiker, när det gällde kemi, inte minst i fråga om bergsbruk. Han berättade gärna om sina kemiska framsteg, men skrev lite, men bland andra kommunicerade han med Bergman och Scheele.

Bland annat lyckades han ta fram mangan som egen metall. Han sysslade givetvis mycket med att förbättra kopparutvinningsprocessen. Han byggde också upp framställning av Falu rödfärg.

Letar idogt i kyrkböckerna efter vigsel eller barnafödande, men lyckas inte.

Jag ska sätta en vink till T, så kanske han kan hjälpa mig att fylla på om Johan Gottlieb, på ett bra sätt.


Det där med släktforskning och gener och sånt ...

En liten fundering kring släktforskning såhär på nyårsafton ...

Vad är vitsen med att studera släkter bakåt? Är det något tjusigt med "anor" eller "namn"?

Självklart inte. Om man börjar med genetiken ...

Från ens föräldrar får man 50% av generna från var och en, från ens farföräldrar 25%, från farfars far 12,5% och från farfars farfar 6,25%

farfars farfars far ... 3,12%
farfars farfars farfar 1,56% ...

Några exempel på personer sex generationer bakåt ...

min mormors mormors mormor hette Maria Märta Jakobsdotter (1763-1864) och hon levde i Pajala

min farfars farfars farfar hette Eric Johan Olsson Taavola (1786-1871) i Granhult

Mats mormors mormors mormor hette Johanna Charlotta Törnblad (1746 - ?) gift i Klara

Mats farfars farfars farfar hette Johannes Johan Ersson (1751-1809) från Tofta i Svärdsjö.

Från dessa säkerligen utmärkta personer delar vi 1,56% gener, och om vi hoppar ytterligare sådär 6 generationer längre bak (till sådär år 1550 och generation 12) så blir talen följande ...

Generation 7 - 0,78%
Generation 8 - 0,39%
Generation 9 - 0,195%
Generation 10 - 0,975%
Generation 11 - cirka 0,5%
Generation 12 - cirka 1/4% delad arvsmassa för varje specifik person.

Om man nu istället intresserar sig för hur många personer man är släkt med i varje generation bakåt så ser det ut såhär.

Föräldrar - 2
Generation 2 - 4
Generation 3 - 8
Generation 4 - 16
Generation 5 - 32
Generation 6 - 64 (så var och en av oss har alltså 64 anor på denna nivå om det inte skett någon "anförlust" dvs att folk som varit släkt med varandra gift sig).

Generation 7 -128
Generation 8 - 256
Generation 9 - 512
Generation 10 - 1024
Generation 11 - 2028
Generation 12 - 4056

När man kommit därhän börjar det vara släkt på en nivå som gör att man förmodligen kan räkna ut släktskap, eller släkt-till-släktskap med i stort sett varenda levande person med någon ana mer eller mindre från Sverige. (Personligen tycker jag självklart att detta är rätt kul).

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Och det där med namnen då?

Jag hoppas det är ingen i dessa upplysta tider som tror att släktskap fortplantar sig på faderslinjen? Har man en gemensam ana 5 generationer tillbaka är man lika mycket släkt med denna vare sig man har gemensamt namn eller ej.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Sen kommer ju förstås tankarna om "svenskhet". Mina högst personliga kända anor involverar människor med huvudsakligen svenskt, finskt, "kvänskt", samiskt, franskt, belgiskt, och troligen ryskt ursprung.

Makens högst personliga kända anor involverar människor från Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Tyskland, Holland, och troligen Skottland. (Och kanske har jag glömt några).

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Ur mitt alldeles personliga perspektiv är det spännande med släktforskning att få inblickar i hur människor levde, och vad de sysslade med förr i tiden.

Genom släktforskningen har jag fått anledning att bilda mig i den mångfald av yrken och aktiviteter som folk har haft för sig. Det har också varit spännande att ibland få gräva ner sig i livsöden, yrken, brev, bouppteckningar, rättegångshandlingar, skattelängder, eller ... i bästa fall anekdoter om människor som allihop har vandrat före mig här på jorden.

Hur bildade man familj? Vilka ingick i familjerna? Hur splittrades familjer? Vad hände vid katastrofer?

Det är helt enkelt mycket lärorikt att läsa om riktiga människors riktiga levnadsbetingelser, snarare än historieböckernas knaster med regentlängder. Hur påverkade de stora skeendena just MINA förfäder? För det gjorde de. Och fortsätter att göra.


Fördelen med släktforskare ...

Ja, det är ju inte så dumt med tidigare släktforskare om man ska skriva om en släkt, och nu får jag rikta en tacksamhetens tanke till Johan Henrik Gahn, som jag förmodar är den som utrett släkten Gahns släkttråd bakåt från cirka år 1800. (Detta med tanke på hans arkiv på Uppsala universitet som delvis tycks handla om släktforskning).

Och, eftersom jag är en i grunden slapp person, så kommer jag att använda en wikipediaredogörelse som grund för Gahn-tåten.

129. Gahn och salpetersjuderi, istället för Mathilda Friman

Svårläst kyrkobok i Kristianstad. Men Mathilda är i varje fall född den 11 september 1830. Få se om jag hittar henne i husförhörslängden? ... orkar inte bläddra igenom alla adresser i Kristianstad, utan hoppas att någon annan orkar ta sig an tunnbindarfamiljen Frimans öden och äventyr.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Utan det blir Gahnarna. (Och sen tror jag faktiskt att jag är klar med Mats mormors- och morfarsanor.)

Det vill säga, jag börjar med att gå bakåt från Henrik Gahn (1820-1874). Henrik Gahn som gifte sig med Hälsinglands Ros som jag skrivit om tidigare.

Henriks far hette Johan Henrik Gahn (1775-1834) och hans mor hette Johanna Charlotta Théel (1777-1855). Johanna Charlotta levde ju en tid med Henriks familj, och en tid med Henriks syster Margareta Gahn som gifte sig med Leonard Waern (från familjen Waern som var vän till familjen Hazelius och som lånade ut huset i Värmland till CJL Almqvist).

Anledningen att mamma Johanna Charlotta levde hos sina barn berodde på att maken dog när Henrik endast var ungefär 14 år och hans storasyster Margareta var ungefär 18.

Johan Henrik och Johanna Charlotta gifte sig i rejält mogen ålder 1813, dvs han var 38 år och hon var 35, och på denna länk sägs att de var kusiner (vilket jag ska försöka utreda). Sen fick de Margareta när Johanna var 38 år och Henrik när hon var 43 år. Jag har lite svårt att tro att det blev så många fler barn i den familjen. (På samma sida står det att de även fick ytterligare en son, Carl Gottlieb, 1818, men han dog redan som 5-åring.)

Johan Henrik sysslade liksom fadern med kemi i form av salpetersjuderi.

Krut förr i tiden innehöll till 75% salpeter som utvanns ur urindränkt jord under ladugårdarna. Jorden under ladugårdarna förklarades för kronans jord, och ungefär vart femte år kom salpetersjudarna till byarna för att koka salpeter på denna jord. Här står det om salpetersjuderistaten.

På Uppsala universitetsbibliotek finns ett arkiv som Johan Henrik tycks ha bildat och som tycks handla om släktforskning :-) och om företag.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Lite tillägg om vad man kan hitta i kyrkböckerna om familjen.

När Margareta föds 1816 bor familjen på "yttre åsen" i Falun. Bland faddrarna hittar man landshövdingen, och farfar Johan Gottlieb Gahn (som dör två år senare), samt representanter för familjerna Bergström och Theel (bör vara mormor och morfarsfamiljerna). Totalt är det 16-17 faddrar, så det måste ha varit ett mycket högtidligt dop.

Även när Carl Gottlieb föds är det lika stor mängd faddrar, och något färre när Henrik föds.

Vid giftemålet står det följande:

Konungens Trotjänare, Salpeter Sjuderi Direktören, Herr Johan Henric Gahn, och Dygdädla Jungfru Johanna Charlotta Théel, bägge på yttre åsen, komma att bo uti f. d. Sara Berglinds gård på yttre åsen, som nu är brudgummens gård.

Letar på efter Johan Henriks egen födelsenotis, men hittar den inte :S

(Om vad "yttre åsen" i Falun var, kan man läsa här, och det var tydligen gatan som senare lett till järnvägsstationen, vilket gör att åtminstone jag har ett visst minne av vad det handlar om).

söndag 30 december 2012

128. Perukmakare och Sockerbagare

En fru som jag missade var Kristina Liljenstrahl. Hon var gift med Johan in de Betou. Hennes far var Johan Håkansson Hult (f. 1614) adlad Liljenstrahl, från Hasselås i Småland. Hennes mamma var Ingrid Rochus från Göteborg.

Pappa Johan var kanslist i kungliga kanslitet 1650, alltså under Kristina. Och sen blev han häradshövding. År 1693 adlades han. År 1767 "slöts ätten".

Uppenbarligen lever lite ättlingar på mödernet än.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Abraham Keijsers mamma ska ha hetat Beata Margareta Johlin och var dotter till Anders Johlin och Beata Margareta Rathsman (om man tittar här).

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Och nu var det dags att försöka spåra Johanna Christina Halling.

Johannas föräldrar hette Karl Christoffer Halling och Anna Dorothea Gnospelius (1717-1788). Hennes pappa dog när hon var cirka ett år gammal (1748) och mamman gifte så småningom om sig med Peter Wessman. Christoffer var perukmakare, och det var även Peter Wessman. Det verkar som Anna Dorothea fick sju döttrar och inga söner, med sina bägge män.

Det är lite oklart vem som är Carl Christoffers far, men i varje fall har han sin peruksalong på Norrebrogatan i assistent Ekmans hus.



(Här är en liten nätt peruk som användes av Ulrika Eleonora cirka 1718-20)

Men läser man i anbytarforums utredningar, så skulle jag tro att bästa gissningen är att Carl Christoffer var son till Lifkarlen Jacob Halling och därmed kallades Carl och var född 28/2 1697 i hovförsamlingen, och att Jacobs bror var Zacharias Halling som vädjade för Jacobs omyndiga barn. Ska titta i hovförsamlingen för att se om jag hittar något mer. Det visar sig då fattas ett antal volymer som skulle kunna reda ut detta.

Zacharias i fråga skulle kunna vara den sockerbagare som var hovleverantör till Stockholms slott cirka år 1700. Troligen hör också Johan Halling som Bellman besjöng till familjen.

När han flyttade hade han en skylt som sa:

Här bor Sockerbagaren Halling, som tillförne bodde midt öfver.

Och DÄR kommer jag inte längre på det spåret.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Gnospelius då?

Anna Dorothea (f. 1717) hette ju Gnospelius, och enligt födelsedata hette hennes pappa Nicolaus Christian Gnospelius (21 sept 1684 Tallin, Estland - 11 maj 1742) och hans fru hette Maria Elisabeth Hartman (1699- juni 1742). (enl RAG Myheritage).

Det fanns andra Gnospelier i Stockholm, och man kan ju förmoda att de också var flyktingar från Karl XII krigande i Estland mm.

Maria Elisabeths anor hittar jag inte alls.

lördag 29 december 2012

127. Louise Keyser och bakåt

Johannes Hazelius gifte sig med Louise Dorothea Keijser (1771-1850) i Stockholm. Louise var dotter till Abraham Keijser (1745-1811) och Johanna Christina Halling (1747-1797).

Louise föddes i Klara (1 oktober 1771) och dog i Klara, så hennes livsvärld var i varje fall rent fysiskt, rätt begränsad av allt att döma. Tyvärr är födelseanteckningen lite oläslig, så jag är rätt osäker på vilka som var faddrar (vilket ju brukar vara rätt intressant), men jag tror åtminstone några hette Gnospelius. Och, Gnospelius är ju inte en orimlig gissning då Louises farmor hette Anna Dorothea Gnospelius som ogift (och hon var 54 år då Louise föddes).

1787 hittar jag en familj Keijser i Rosenbad, men Louise Dorothea verkar inte bo där. Jag söker vidare.

Lite bakåt då. Abraham Keijser (i detta fall stavad Keyser) dog 8 dec 1811 i Klara. I anteckningen står det att han var stadsmajor och kyrkvärd, och att han dog av feber. Det står också att han var 67 år, men då borde han vara född 1744?

Stadsmajor är en intressant sak, för det tycks vara en post i ett garde av borgare som hade både infanteri och kavalleri, och dessa tycks ha haft som särskild uppgift att vakta kungen. (Jag gissar att det hela hade något att göra med Gustav III:s tämligen usla förhållande till adeln (som troligen ledde till mordet på honom 16 mars 1792), och något bättre förhållande till borgerskapet i Stockholm.

Vid tidpunkten för mordet levde familjen Keijser uppenbarligen i Klara, och två-tre kvarter från operan där mordet skedde på maskeradbalen.

I denna text från riksarkivet framgår att Gustaf III tydligen hade mycket sympati för Abraham och ville ha honom vald till riksdagsman (om jag förstår förkortningen rdgm rätt). Och Abraham tycks ha rest till Sönderjylland för att besöka en Herrnhutsk koloni år 1805. Och familjen verkar alltså ha varit Herrnhutare.

Om man tänker sig att Louise Keijser var fostrad i denna lite svärmiska religiösa anda, kanske det var hon som påverkade sönerna och som ledde dem till Manhem, CJL Almqvist och den tragiska idealistiska anda som låg bakom Gustafs död.

Familjen Keijser hade också egendomar i Bromma, Johannelund med Svartvik och Traneberg, och det är troligtvis där som Louises son Pehr Abraham mötte sin fru Lotten Karlbrecht. Abraham  ägde Keijserska palatset vid Rödbodtorget (alltså vid Tegelbacken).

-'-'-'-'-'-'-'-'-

Nåväl, åter till Abraham och Johanna Christinas giftemål. De gifte sig i november 1770 i Nikolai kyrka, vilket är detsamma som Storkyrkan i Stockholm. Johanna Christina var faderlös och vittnen till giftemålet var hennes styvfar Peter Wessman och hennes morbror Carl Fredrik Gnospelius. Enligt andra släktträd på MyHeritage ska de ha fått elva barn, men Louise var äldst.

Även när det gäller Abrahams föräldrar får jag lite hjälp från Myheritage. Abrahams far hette Karl Keijser ( - 1757) och hans mor hette Beata Margareta Johlin (1726-1753). I så fall blev Abraham föräldralös som 12-åring ungefär, och få se om jag kan lista ut var han uppfostrades.

Karls föräldrar ska ha hetat Abraham Keijser (1673-1734 i Klara) och Brita in de Betou.

Abrahams far ska ha hetat Jakob Keyser och var handelsman från Tyskland, där han även dog. Han var gift med en kvinna vid namn Katarina Sorvas (gift 1660 i Stockholm, död 1679). Katarinas far hette Herman Sorvas och han var handelsman från Luyk i Holland och dog i Norrköping. Abraham sysslade med stärkelse i Nacka och kallades "stärkelsefaktor".

Även Brita in de Betou hade en far som var från Holland. Hon dog 1756 i Klara. Föräldrarna hette Johan in de Betou (1639 1703), och Kristina Liljestrahl. Om släkten In de Betou kan man läsa här. Svärsonen som nämns måste vara Abraham Keyser, och stärkelsefabriken låg i Baggenstäket (undrar om det brändes av ryssarna?)

Johans far hette Govert in de Betou (f 1588 i Holland och död 28 jan 1663 på Djurgården) och mamma hette Welamina von Balm eller von Balen (från Dordrecht), och Goverts far hette Henrik och där ungefär kommer släkten från Nijmegen.

... och där ... ungefär är det dags att börja på en ny post.

(Nu när jag letar i Rödabodarna hittar jag Johannes Hazelius på nr 22 :-) )

126. Maria Schilling och Sara Eneroth

Fler fruanor i Hazeliusfamiljen.

Hans Hazelius var gift med Maria Schilling (1692-1777), och hennes föräldrar ska ha varit en präst, troligen i Väsby vid namn Johan Schilling, och hennes mor hette Beata Wennerstedt (men verkar inte vara från de adliga ätterna).

Jag har letat på om dessa Schillings, men jag hittar inte vidare. Tacksam för tips om någon vet något.

Sara Eneroth (som var gift med Pehr Hazelius),  var dotter till Pehr Eneroth (Svenljunga) och Catharina Lohm.

Av allt som förmodligen fanns i Sara Eneroths liv, har egendomligt nog hennes snörliv bevarats på Nordiska muséet, och det får man väl gissa kom sig av att hennes barnbarnsbarn var Arthur Hazelius.




lördag 22 december 2012

125. Bakåt bland Hazelierna

Nu kommer något om Hazelieanorna.

Johannes / Hans Hazelius, var alltså född i Bergsjö, som son till prästen Pehr Hazelius och Sara Eneroth (som ska ha varit prästdotter).

I husförhörslängden 1741-65 finns lustigt nog en beskrivning av "prästgårdsfolket" som sträcker sig tillbaka till 1729.

1729 lever Hans Hazelius (f. 1688)med hustrun Maria Schilling (f. 1692) i prästgården. Där finns också sonen Peter (Per f. 1723) och dottern Beata (f. 1726). Familjen har tre drängar och fem pigor.

Familjen får efterhand nya drängar och pigor, och de gamla dör ibland, men vanligen gifter de sig och blir bönder.

1728 kommer en son, Johannes, och 1732 dottern Margareta, 1733 en son som verkar heta Eric.

På sista sidan om prästgårdsfolket i denna volym, finns Peters barn, som heter Peter (f jan 1757), Hans (f jul 1758) och Maria Charlotta (f 1760).

Försöker gräva bakåt i husförhörslängderna, men jag fattar inte var prästgårdsfolket skulle stå listade?

Nåväl, det är ju en lycka att snoka om präster för de är ju ofta utredda. Hans Hazelius tycks vara född i Bergsjö och vara son till Per Jonae Hazelius (f april 1644, i Hassela), som var komminister, och Margareta Gavelia (1660-1748) från Gnarp (hon var hans andra hustru).

Per Jonaes föräldrar hette Hans Esbjörnsson och Kerstin Andersdotter (eller möjligen Hansdotter), och Hans var bonde i Innegården 2 i Bergsjö.

Hans far hette Esbjör Persson, och Esbjörs far i sin tur hette Per Esbjörnsson och Pers far hette Esbjörn Eriksson och hans far hette Erik.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Margareta Gavelias föräldrar hette Johan Gavelius och Magdalena Andersdotter och de var från Gävle.

Johan var givetvis kyrkoherde, och han var född i Gävle, men dog i Gnarp 1695. Johan var primus i sin klass i skolan (Johannes Nicolai Gavelius), och blev komminister i Ockelbo och alltså kyrkoherde i Gnarp. Hans släkt ska ha hetat Gevalin. Johan var son till fiskaren och borgaren Nils Christiersson, och mamma lär ha hetat Barbara Johansdotter.

(Här finns anträd utredda)

fredag 21 december 2012

124. Hazelierna i Rosenbad

Jag tänkte försöka se vad jag kan hitta om Johannes Hazelius, alltså mannen  som en period ägde åtminstone en fastighet i kvarteret Rosenbad.

Johannes Hazelius ska ha varit född 18 juni 1758 och levde till 1828. Han gifte sig med Louise Keyser och fick troligen 12 barn, varav Per Abraham, var den äldste. En annan son, Johan, blev far till Arthur Hazelius. (Jag har ju skrivit lite mer om de tragiska och svärmiska sönerna i en annan post, och i denna text kan man läsa mer, bläddra).

När jag började googla Johannes Hazelius, så visade det sig att inte nog med att han ägde ett hus i kvarteret Rosenbad, han tycks också ha ägt någon fastighet i kvarteret snett över gathörnet, Johannes större, och dessutom finns det kvar ett rum där som är restaurerat, från 1821. (Och det ska jag verkligen försöka att få besöka).


Rotar lite vidare om Johannes. 18 Juni 1858 föds ett barn som kallas Hans som son till Pehr Hazelius och Sara Eneroth, uppe i Bergsjö.

Rörigt med husförhörslängderna. I längden efter 1765 hittar jag inte prästgården, utan sidorna ser ut att saknas :-(

I längden innan finns dock både pappa Pehr och hans pappa Hans listade. Dessutom används ett rätt intressant sätt att förteckna prästgårdsfolket, och för varje år anges vilka nya som arbetade i prästgården och vad folk blev av. Många gifte sig, men en viss mängd dog av olika anledningar. Vissa år föddes också egna barn i huset, men inte anmärkningsvärt många.

Det jag nu skulle vilja veta är när Johannes hamnade i Stockholm? En anledning är ju självklart att hans ett och ett halvt år äldre bror var den som skulle bli präst (då han ju var äldst), och att Johannes/Hans därför kunde ägna sig åt en annan karriär.

Kanske går det att ge sig på flyttlängden?

Ett litet tillägg. Tanken var troligen att även Johannes skulle bli präst, för han studerade på samma skola som brodern på Vasa academi i Gävle, men "övergav studierna" som 14-åring, och blev handelsbetjent i Stockholm (men, nu gick det ju hyggligt för pojken ändå måste man säga ...).

Nå, nu bläddrar jag i födelselängden för Klara, och den 8 juli 1791 föds Pehr Abraham ... son till ... Agneta Hazelius ... och Lärftkramhandlaren Isaak Wilhelm Hylphers. Agneta bör ha varit syster till Johannes /Hans ... och ... ännu mer mystifierande ... bland faddrarna finns Abraham Keyser och jungfru Johanna Keyser ...

Nåväl, 23 oktober föds nästa Pehr Abraham, son till handelsmannen Johan Hazelius och hustrun Lovisa Dorothea Keyser, 20 år gammal. Bland faddrarna finns Isaak Hylphers, Ambrosius Cedermark, och Abraham Keyser, hans fru, Johanna Christina Halling och herr Gabriel Hazelius. (Jag blir naturligtvis nyfiken på vilka dessa personer var, och Isaac, Ambrosius och Johannes verkar ha haft affärer ihop bla som förmyndare enligt en digitaliserad dagstidning. Ambrosius har också suttit i Musikaliska akademin, upptäcker jag.

30 november 1790 gifte sig Johannes/Hans och Lovisa.

I husförhörslängden 1819-21, Klara, Kvarteret Rosenbad 3 står familjen listad exempelvis. Vid den tidpunkten var äldste sonen Per Abraham, i full färd med att skaffa sig en egen karriär och butik, men hustrun Louise, och fem barn och sju tjänstefolk står listade på adressen. 1825 är Johannes fd lärftkramhandlare.

1828 är Lovisa änkefru, och fyra barn bor hemma varav den yngsta är 14 år. Familjen har en betjänt, en jungfru och två pigor. Året därpå bor fortfarande fyra barn hemma, och de har bara en jungfru och en piga. Det verkar som delar av det som varit bostad hyrs ut. 1830 har en dotter till flyttat hem och familjen har två pigor och en 13-årig flicka boende hos sig. 1831 bor tre döttrar kvar men alla söner har flyttat. Dessutom tre pigor. (Jag vill minnas det var detta året som Gustaf tog sitt liv i Edsviken).

1832 har en son flyttat hem igen. Det har också tillkommit en flicka, demoiselle Agnes Hülphers som är 14 år (jag gissar att hon är dotter till Agneta Hazelius och Isaak Hylphers, och alltså kusin till "barnen" i familjen). Nästkommande år har Agnes flyttat, men övriga bor kvar. När jag tittar på 1837 bor två döttrar hemma Maria Charlotta och Lovisa Vilhelmina, och ena är 37 år och andra 32. Familjen har två pigor. Lovisa står som Husägarinna.

När jag letat vidare visar det sig att Maria Charlotta var gift med konstnären (och militären) Olof Johan Södermark, men det verkar alltså som att paret separerade, då han levde vidare till 1848.

År 1838 verkar en sondotter på 11 år bo i familjen (född 1827). Flickan heter Hildegard Maria, och när jag undersöker vidare vem hon är, så är hon dotter till Gustaf Hazelius. Hildegard bor kvar och 1840 flyttar också en 19-årig dotterson vid namn Johan Södermark in (född 1822) dvs Maria Charlottas och Olof Johan Södermarks son flyttar in hos mamma och mormor. Han blir sergant vid livbeväringsregementet och 1842 har han flyttat ut, och 1843 har också Hildegard flyttat, när hon alltså är ungefär 16 år.

År 1848 har troligen Maria Charlotta dött vid ca 48 års ålder, och endast Lovisa Vilhelmina bor kvar hos sin mor, med två pigor. Två ogifta bröder bor också i huset.

1850 har mamma Lovisa dött och dottern Lovisa tycks bo tillsammans med sin bror och en piga. 1851 ägs huset av "arvingarna Hazelius" och två bröder och Lovisa Vilhelmina bor tillsammans med en brorsdotter i 18-års åldern. Alfhild Chore tycks flickan heta. 1853 har hon flyttat ut.

1860 har de två tidigare bröderna försvunnit och istället bor där Hans Hazelius (34 år) och änkefru Sara Johanna Tunnelius (67 år gammal) född Hazelius, och dessutom en dotter (troligen en syster till Hans) Lovisa Johanna Charlotta (43 år). Kvar bor Lovisa Vilhelmina också som nu är 55 år.

Nu tar husförhörslängderna slut, så fortsatt spårning får bli med folkräkningarna. 1880 bor det fortfarande tre Hazelier i Klara, rote 2 (och i kvarteret Rosenbad). Det är Lovisa Vilhelmina, Adelheid Charlotta och Jenny Cecilia (gift Poppius). 1890 bor bara Adelheid (som är lärarinna) kvar i Rosenbad 3 ... och omkring 1900 rivs huset.

(Lite kul om lärarinnan Adelheid. Förmodligen är hon kusin (kanske) till Arthur Hazelius, och hon donerar lite små saker till Nordiska Museet, däribland ett syskrin, och Carl Jonas Love Almqvists paraply, som man väl får förmoda att han har glömt hos någon av familjerna Hazelius. Almqvist var ju nära vän till åtminstone två av bröderna).

(Här finns för övrigt lite anträd utredda)

söndag 16 december 2012

123. Mer Östergötland ... kanske?

Jag vet inte riktigt hur det kommer att lyckas, men jag tänkte försöka borra mig ner i Per Petter Bengtsson Öhnells anor i Östergötland. Min ringa erfarenhet såhär långt, är att Östgötarna inte är på mista sätt så idoga med att hålla reda på sina anfäder som Norrbottningarna, så detta är en riktig utmaning.

Men, jag gör ett försök.

Första anorna ... Pers farfar och farmor (Bengts föräldrar)

Drängen Pehr Bengtsson och pigan Stina Pehrsdotter gifter sig i alla fall ett år före Bengts födelse, 29 oktober 1780. Stina är från Walingstad och hennes far heter Per Carlsson och mamma Ingell (?) Nilsdotter.

1755 föds Per Bengtsson som är son till Bengt Botwidsson och Maria Hemmingsdotter. (I Åkerby, tror jag det är, vilket verkar vara en gård/by i Kuddby). Men, detta barn tycks ha dött redan vid sju månaders ålder. Men, 28 augusti 1757 föds ett nytt barn som också får namnet Per Bengtsson, och det bör alltså ha varit denna person som så småningom gifte sig med Stina.

Bengt Botwidsson tycks ha varit gift en gång tidigare, 1742, med Elin Andersdotter från Berga. Har ännu inte hittat hans andra gifte, men jag letar på! Ingen träff ens i andra sökningen ... Kanske de gifte sig i en annan socken?

Försöker hitta, hittar inga husförhörslängder, förstår mig inte på skattelängden ... nu kommer jag inte längre för nu.

1759 gifte sig i alla fall Stinas föräldrar och Per Carlsson och Ingell Nilsdotter. Pär är dräng från Tägnby, och Ingell Nilsson är från Walingstad.

Och samma bekymmer där ...


lördag 15 december 2012

122. Till Kuddby och Pehr Petter Bengtssons uppväxt

Nu blir det till att läsa husförhörslängder och annat smått och gott, för nu blir det ner i exempelvis Per Petter Bengtsson Öhnells liv.

1808 föddes han och året innan gifte sig hans föräldrar som hette Bengt Persson och Stina Eriksdotter. Pehr är första barnet och familjen tycks ha 3 pigor, 1 dräng och en pojke och en flicka som kanske är fosterbarn?

I nästa husförhörslängd tycks Pehr ha fått en bror. Familjen flyttar någonstans 1813, än så länge oklart vart? Det tycks vara till Furingstad som inte ligger så långt bort. 1814  finns en bouppteckning efter Bengt och jag gissar att Stina bor någonstans med sina föräldrar. (NAD). Stora Grönhög, ska jag leta på. I dödsboken står det att han dog av slag 33 år gammal. Det verkar ha varit något med vintern och 9 dagars sjukdom.

Familjen fick tre barn Pehr (1808), Carl (1811) och Erik (1813). Sen dog alltså fadern, och mamman var ensamstående med tre barn som 25-åring (1814, när maken dog). 1816 flyttar familjen tillbaka till Kuddby. ... och Ja, jag gissade att de flyttade till Stinas föräldrar, och det gjorde de. Så nästa gång jag hittar dem i husförhörslängderna, så bor de i Orminge, Kuddby. Brodern Erik har dött 1817, men Pehr och Carl lever i varje fall.

Det finns någon anteckning om bröderna att de läser ... bra kanske?

1822 börjar Pehr i Söderköpings skola.

Stina har i varje fall gift om sig med en man som heter Petter Svensson och får en dotter med honom 1824 som heter Anna Lisa. Från 1826 och framåt börjar Pehr Petter kalla sig Petter Bengtsson Önell.

1826 dör Stina i bröstfeber, Pehr Petter går i skola i Linköping, brodern är i lära hos någon Anders Gissle (?).

Petter Svensson flyttar med Anna Lisa till ett ställe som heter Å 4.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Stinas föräldrar hette Erik Jonsson (f 1755) och Elisabeth Månsdotter (f 1761) bägge från Kuddby.

Erik sysslade med att tillverka mediciner på gamla dar enligt denna anteckning.

Och mycket riktigt hittar jag en Erik född 1755 som är son till Jon Pärsson och Karin Andersdotter i Gisselö (?)

Elisabeth hittar jag tyvärr inte, men enligt ovanstående länk hette hennes far Måns Håkansson och hennes mor Kirsten Månsdotter. Elisabeth dog av atrofi, eller tuberkulos.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Och Pehr dyker upp i Opphem Tjärstad och träffar Agnes ... och resten är historia.

Återigen val och kval ...

Vadan och varthän? Och jag har inte ens börjat på Hellbergsidan ...

Moderslinje

Efter mina senaste insatser så verkar jag ha en något tydligare och klart längre moderslinje

Jag,
Mamma
Mormor
Johanna Johansdotter Lindberg
Anna - Caisa Jacobsdotter
Greta Pehrsdotter Jatko
Märta Eriksdotter
Sophia Nilsdotter
Christina Eriksdotter
Malin Johansdotter
Marita Larsdotter
Carin

Och då är vi någonstans i Överkalix i början på 1600-talet.


121. Greta Pehrsdotter Jatko och hennes fadersline

Greta, skrivs ibland Margareta, föddes 1794, och 1818 fick hon en utomäktenskaplig son, och på slutet av 1820-talet gifte hon sig med den mycket yngre, föräldralöse Jacob Ersson och fick två barn med honom, däribland min anmoder Anna-Caisa. Sen dog hon ju när hon var ca 40 år, och då var hon redan änka sen sådär 3 år.

Man kan ju fundera en del över Gretas liv. Det kan inte ha varit så lätt, som ensamstående mor under ditåt 10 år. Men nu ska jag försöka spåra hennes anor bakåt, och först på faderslinjen.

Gretas pappa, Per Tuoma Thomasson, Tuoman Petteri, var född i Tärendö 1752, och flyttade först till Kainulasjärvi 1782 som nybyggare, och 1795 till Narken. Först ska han ha varit gift med en kvinna vid namn Cherstin Persdotter i Tärendö, men i Narken gifter han sig med Märta Eriksson, (Narken 1), som också är Gretas mor.

Pers föräldrar hette Tuoma, Thomas Ersson (1715-) och Maria Eriksdotter (1724-), och de höll huvudsakligen till på Tuoma gård i Tärendö.

Thomas föräldrar i sin tur hette Tuoma Erik Thomasson och Heinonen Margareta Josephsdotter (f 1684).

En teori när de gäller Marias föräldrar, är att de hette Juto Erik Eriksson (1692-1753) och Karin Olofsdotter (1689-1734).

Och Eriks far hette Juto Erik Jönsson.

En annan teori när det gäller Marias föräldrar, är att hon skulle vara dotter till Anna Servio Fransdottter (1703-1771) och Henrik Philipsson Vuopio, och styvdotter till Erik Persson (1699-1755).

Och där kommer jag inte längre på den kanten och säkerheten i teorierna kan jag inte uttala mig om.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Nästa person jag ska försöka spåra vidare är Anna-Caisas mormor, Maria Märta Eriksdotter (1763-1834).

Hennes föräldrar ska ha varit Erik Jerf Eriksson och Sophia Nilsdotter (1734-1812) som gifte sig 1761. Erik var förstås soldat, och Narken ska ha varit hans hemby. På anbytarforum kallas han istället Erik Persson Jerf (1733-1795). Av någon besynnerlig anledning är han svårspårad längre bak, men vem vet, kanske ramlar jag på ett spår någon dag.

Sophia Nilsdotter (1734-1812) är däremot möjlig att följa lite längre bak.

Sophias pappa hette Nils Olofsson Blomstedt (1698-1773) och mamman Kristina Ersdotter (1701-1743), och hon föddes på Brännan 24, Landet, Överkalix. Sophia blev moderlös vid 9 års ålder.

Nils Olofssons pappa hette Olof Nilsson och mamman Kerstin Jacobsdotter .... och DÄR blev det anförlust, för dessa två finns redan i släktträdet som anor, nu åtminstone 3 gånger, både genom Nils och genom hans bror Jacob som är ana till morfars mor. (Dvs nu går jag inte bakåt på den grenen).

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Kristina Ersdotter var dotter till Erik Olofsson och Malin Johansdotter (1668-). Kristina föddes på Brännan 24, Landet i Överkalix, och dog bara 42 år gammal.

Om Erik Olofsson vet jag inte just någon, men Malin Johansdotter ska vara dotter till Johan Nilsson Burman (1628-1698) och Marita Larsdotter (1637-1696)

Och på Johan Nilsson Burmans sida är vi återigen nere på de underliga anorna åt Bure-ätten. Det som gör mig obenägen att följa tåten bakåt är det i mina ögon alltför stora hopp i år som den kräver. Det är osannolikt med en mamma som är nästan 50 år när hon får barn. Övertyga mig om annat den som kan.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Marita Larsdotter verkar däremot säkrare. Hon ska ha varit född på Lensmens, Bränna 3, och dött i Hällan. Hennes far ska ha hetat Lars Persson, och hennes mamma Carin.

Lars Perssons föräldrar hette Per Larsson (1605-1648) och Rachel.

.... och här var det anförlust igen.

onsdag 12 december 2012

120. Karin från Jokk och hennes anor, och en karta på meänkieli

Jacob Erssons mamma hette Karin Persdotter, och hon levde mellan 1763 och 1812. Hon dog (tyvärr) när Jacob bara var tre år gammal, och då var hon alltså 49 år.



Karin var ifrån Jokk vid vackra Jockfall i den oreglerade Kalixälven. Till Jokk kan man gärna styra kosan om man fascineras av vattenfall och sportfiske inte minst. Senare flyttade Karin till Narken ett stycke längre norrut längs Kalixälven. År 1790 gifte hon sig med Erik Hansson. Jag hittar dem först på Narken 5 Limingosuando, där de fått barn och vad det verkar tvillingar 1790 och ett barn till 1792.



Katharinas föräldrar hette Pehr Pehrsson (1741-1795) och Anna Hansdotter (1733-1796) De står listade på Narken 3. Familjen hade en son, Hans, och fyra döttrar, varav Karin var den äldsta. Pehr Pehrsson dog redan 1795, så då bör sonen Hans ha övertagit gården.

Jag tycker det står fadern Hans Pålsson (1711-1772) och modern Märta (1713-1778), och eventuellt skulle det ju kunna vara Annas föräldrar och Karins mormor och morfar?

Krångligt är det i varje fall att hitta vidare bakåt. Jag får nog ta ett ryck senare och leta.

Slutligen, en liten bild från en karta på meänkieli (tror jag) som kan vara till hjälp för att hålla reda på alla orter.

Där hittar man från Norr: Kainulasjärvi, Narken, Limingoån, Vinsa och Jock som ligger precis i nederkanten där vägen korsar Kalixälv.

söndag 9 december 2012

119. Jacob Ersons anor, Burman, och soldaten Johan Örn Dunder i Karl XII tid

På vissa punkter i släktträdet sker en form av fokusering av elände, som leder till annorlunda, ofta fattigare livsbanor för dem som fanns i denna skärningspunkt. Så måste man ju säga att det var för Anna Caisa och hennes föräldrar Greta och Jacob.

Jacobs far hette Erik Hansson (1764-1816), och det hände mycket i hans familj som det framgår i husförhörslängden, och det hoppas jag någon tar sig an att reda ut. Jacobs mor hette Katharina eller Karin Persdotter (1763-1812). Bägge var från Jock där deras fäder hade gårdar. (Jag väntar lite med Katharinas anor).

Erik Hanssons far hette Hans Johansson, och hans mor hette Karin, och vad mer, har jag inte lyckats hitta än. Hans Johansson var född i Vännäs gård nr 6 som ett av de yngre av många syskon. Det visar sig att Hans först verkar ha ägt en gård på ett ställe som hette Tjerjerf, och som någonstans benämndes Finnudden. Det kan kanske ha att göra med familjen Mämmilä Finne, som jag vill minnas höll till i trakten tidigare.

Förutom Tjerjerf köpte han alltså en gård i Jock.

Och Hans var son till korpralen Johan Örn Dunder (1692-78) som förmodligen var ute och krigade under Karl XII, och om honom tänkte jag försöka snoka ut lite mer.

Johan Jönssons förfäder hette Burman, och lär ha kommit från Burträsk och eventuellt har släktskap med Burarna. Släktskapet har inte riktigt övertygat mig än, då de föregivna föräldrarna skulle ha varit mycket gamla då de fick första "Burman", men vem vet, kanske får jag se lite tydligare utredningar.

Hur som helst så flyttade första Burman till Överkalix, köpte en gård, flyttade sen upp till Svappavaara och Vittangi och sysslade med gruvbrytning som "gruvdräng", och flyttade så småningom tillbaka till Överkalix. Och där köptes en gård till.

Men tillbaka till Johan Jönsson.

Han blev alltså militär, först på rote 10 som hette Örn. Om man tittar i generalmönsterrullan för Calix Companie, Västerbottens regemente, 1712-15 så står det något om rote 10, om den som var föregångare på Örn (han verkar ha hetat Olsson) att han gammal blivit och svårt lämna landet (tror jag det står). Det var i varje fall på rote 10 som Johan Jönsson hamnade 1713. Då var han alltså 21 år gammal.

Om man nu tittar i Rullor för åren 1713-23, då Dunder var aktiv soldat, så var Västerbottens regemente kommenderade i Vaxholm 1713. Annars är det svårt att hitta dem. Kan det ha varit så att de fick stanna uppe i Norr och försöka vakta mot ryssarna? (Vilket ju i så fall lyckades "sådär" med tanke på att ryssarna härjade kusten omkring 1717).

Men åter till Johan Jönsson. Han blev korpral 1718 och flyttade till rote 25, Dunder. 1724 slutade han sin militära bana 32 år gammal. Då var han gift, och det första av hans 10 barn kom 1722. (Hans, vår aktuella ana var nummer 8, och hade tre äldre och en yngre bror.)

Familjen Jönsson Dunder levde på Vännäs 6, "Käll". I Överkalix måste Johan ha varit en ansedd man, då han blev tolvman och nämndeman. Johan dog 1748 och hans fru, Margareta Persdotter, tycks ha överlevt honom med ditåt 40 år (död 1789).

lördag 8 december 2012

118. Jacob Eriksson, från Liminkosuando

Anna Cajsas far hette Jacob Eriksson (född 9 juni 1809) eller Jacob Ersson och var från Liminkosuando (vilket framgår av en mina "fellow detectives"på internet).

Jacobs föräldrar hette Erik Hansson (1764-1816) och Catharina Persdotter (1763-1812). Jacob tycks ha haft åtminstone sex syskon. Pappa Erik dog av lungsot.

Jakob blev alltså moderlös vid  3 års ålder, och faderlös vid 7 års ålder. Han gifte sig när han var 20 år med den ogifta modern Greta Pehrsdotter, och fick två barn själv, Anna Cajsa och Nils Petter, varpå han dog, ungefär 22-23 år gammal.

Ett kort, utsatt och tragiskt liv måste det ha varit.

Limingosuando ligger precis vid Narken, så det var inte konstigt att Jacob träffade Greta, som också bodde där.

I husförhörsboken 1814-25 är det totalkaotiskt när det gäller Erik Hanssons familj. För det första gifte Erik om sig. Sen dog nya hustrun, Margareta i svår barnsbörd 1815, den nyfödde sonen dog, och året efter dog alltså Erik själv i lungsot, och året efter, 1817 dog brodern Isak, så det bidrog till mycket omändringar i livsföringen för hela familjen.

Innan Jacob får en egen familj jobbar han som dräng hos en bonde i Narken.


117. Sökandet efter Anna Caisa ...

Det retar mig lite att jag har så kort moderslinje på mormorssidan, så just nu sysslar jag lite med detektivarbete själv i rullorna. Tidigare har jag ju förlitat mig på det andra så duktigt hittat.

Nåväl. Anna Caisa var Johan Petter Lindbergs fru, och jag tror hon ska ha hetat Jacobsdotter och ha varit född i Pajala. Men, i födelselistan hittade jag inget klockrent napp för år 1829. Just nu har jag i alla fall hitta Johan Petter sedemera Lindberg i husförhörslängden i Pajala, Tärendö, Heinonen gård, i Pehr Nilssons hushåll.

Där står hans mamma Maria och Johan Petter själv, född 22/12 1828. Sen står det att de flyttade till Gällivare 1832. För Maria står det att hon flyttade tillbaka 1834.

För övrigt hittade jag Erik Hansson Lindberg, som Maria sedemera gifte sig med, som dräng (troligen) i Pehrs brors hushåll (Henrik Nilsson) på Heinonengården. (Det fanns ytterligare en bror som hette Nils Nilsson och som har beteckningen svagsint vid sitt namn.

Söker lite osystematiskt. Kollar folkbokföringen 1870 där står det att hon heter Anna Kajsa Jakobsdotter och är född 1829 i Pajala.

Hittar en längd över Pajala på internet och där står det att Anna Cajsa är dotter till Jakob Ersson född 1809 och död 1830-31 i Kainulasjärvi, Pajala. Han Gifte sig med Greta Pehrsdotter (född 1793) som var 18 år äldre, och redan hade en son, och med henne fick han barnen Anna Caisa och Nils Petter. Och mycket riktigt! I förhörslängden hittar jag hela familjen. 1833 flyttar man någonstans och enligt webbsidan ska det tolkas som Alatornio. De är listade på sidan över inhyses.

Om man nu ska tänka lite socialt, så var alltså Johan Petter Lindberg oäkta son, och Anna Cajsa dotter till en familj där fadern dog och som levde som inhyses. Det var med andra ord troligen en mycket fattig familj.

På myheritage står ett förslag till matchning, att hon skulle vara dotter till Pehr Thomasson i Narken.

Nyläsning bland krumelurerna på sid 119.

Anna Caisa född 18/6 1829. Föräldrarna gifta 1829. Familjen inflyttad från Överkalix 20/4 1830. Alla utom pappa Jakob flyttade 1833 till Alatornio. Både mamma Greta och pappa Jakob antecknade som döda.

Får söka vidare i Överkalixlistan.

Överkalix - först står Narken och där står mycket riktigt Jakob Ersson född 9/6 1809 och Greta Pehrsdotter född 1793. Och Anna Cajsa född 18/6 1829. Sonen Isak sägs vara en oäkta son född 1818 sådär. Bonde på Narken tycks vara Gretas fyra år yngre bror. (Ska backa en längd om möjligt). Det står något om Kengis, så förmodligen jobbade Jakob på Kengis bruk.

I husförhörslängden för Narken 1814-25 så finns änkan Maria Eriksdotter (1763) listad och dottern Greta (med oäkta son Isaak). Och dessutom en massa syskon till Greta.

Och efter lite virrande igen hittar jag följande:

Pappa hette Tuoma Pehr Thomasson (Tuoman Petteri) och var född 1752 i Tärendö, Pajala och död 1809 i Narken Överkalix, och mamma hette Maria, eller Märta Eriksdotter född 1763 och död 1834. Dottern kalla Margareta Pehrsdotter Jatko född 30/4 1794 och död 3/10 1834. Hon ska vara född i Kainulasjärvi i Pajala. Familjen bodde i Narken 1 från 1795, och innan dess var de nybyggare i Kainulasjärvi.

Okay, situationen klarnar ytterligare. Anna Caisa var föräldralös som 5-åring, och bör väl troligen ha vuxit upp hos någon av mammans syskon?

Jag ska göra ett sista försök att hitta något om Anna Caisas liv från 5 års ålder ...

Anna Caisa hittar man härnäst som inhyses i Narken tillsammans med sin bror Nils Petter. (Husförhörslängder 1835-45). Anna Caisa är ganska duktig på att läsa, som framgår av prästens markering. (sidan 26) Dessutom klarar hon huvudartiklarna.


Förklaringen kan man se här



19 januari 1846 (om jag ser rätt, alltså när Anna Caisa är 17 år sådär) flyttar hon till Pajala. Nils Petter hamnar som dräng hos Adam Pehrsson (dvs troligen morbrodern), och 1851 flyttar han också till Pajala.

I Pajala fattas tyvärr ett antal böcker i kyrkoarkivet, så det blir i det närmaste omöjligt att följa Anna-Caisas liv fram till folkräkningen 1870 som nämndes ovan.

fredag 7 december 2012

God Jul till släktbloggens läsare!

Här är ett julkort från Gällivare på Sågverket, från 1905. Vid den tidpunkten jobbade min farmorsfar, Villiam Kurkkio på sågen, och han var 21 år om jag minns rätt. Kanske är han till och med med på kortet. Villiam började i varje fall jobba där redan som 13-åring när han rymt från sin husbonde i Pajala.

Samma år, 1905, fick han sitt första barn, min farmor!



torsdag 6 december 2012

116. ... och pressar ännu lite mer bakåt ...

Erik Michelsson, postmästaren som blev rådman och borgmästare i Piteå, hade en far som hette Michel Planting, och som var Länssekreterare i Umeå. (VI:1 ff ff ff i länken). Michels far hette Styrbjörn Planting och var domare i Uppland på 1550-talet.

Och Erik Grelsson (han som var borgare och rådman i Torneå stad hade skepp som förliste utanför Kalix och Hälsingland 1673 och 1674), hade en far som hette Grels Eriksson född i Gammelgården (Brännströms), Nederkalix (död 1635).

Om makan till Erik Sursill, Dordi, säger denna sida, att hon hette Bure, och var född 1495. Erik Sursill själv ska ha varit lanthandlare och nämndeman i Umeå, och född ca 1480.

tisdag 4 december 2012

115. Man ska akta sig för vad man önskar, och en melankolisk kvinna

Detta inlägg handlar om Martinus Matthiae Wargius och bygger på herdaminnen från Nedertorneå. Martinus studerade i Uppsala och blev 1601 efter examen primus i den astronomiska klassen. Han verkade en tid i Stockholms finska församling, och 1610 blev han kyrkoherde i Närpes, och slutligen år 1624 blev han kyrkoherde i Torneå.

Denna förflyttning berodde på att vid en riksdag (där han tydligen representerade prästerskapet) hade fått höra att Torneåborna var särdeles styva och motspänstiga, och då sagt att om han hade fått chansen skulle han nog komma på hur han skulle tukta dem. Detta tog Gustav II Adolf fasta på och skickade honom till Torneå för att han skulle upp till bevis.

I Torneå fick han Laxtionde och även korn som tionde. År 1639 dog Martinus, och församlingen saknade honom för hans bokbelästhet och rörlighet och att han föregick den oroliga församlingen både i lära och leverne.

Hustrun Valborg trivdes enligt herdaminnet inte i Torneå, utan tycks vid makens dödsfall ha lidit av en svårartad depression sedan flera år, "melancholiam" och hon hade inte kommit ur den. För henne bad man om nådår, vilket jag förmodar innebar försörjning även efter makens död.

Jag hittar följande info på ett finskt forum om Valborgs öde:

"Efter Martinus Wargs död återflyttade hans änka till Närpes, Finby. Vid tinget 10-12.2.1652 "förkunnar" Wargs andra måg, kyrkoherden i Lappfjärd Andreas Kempe "huru såsom fordom Kyrchioherdens i Närppis sal. Morthen Wargs efterlefwerska hustru Walborg Jacobsdotter är word ålderstigen, wanmechtig och ingen förmögenheet hafwer..." Enligt Boström var Wargs hustru dotter till lagläsaren i Österbotten Gabriel Wernberg."

Just makarna Wargius öde tycker jag är intressant, då det säger något om folket i Norrbotten, att de är styva och motspänstiga, (och jag undrar om inte det hängt i genom åren). Dessutom är det faktum att vi här tycks ha det tidigaste dokumenterade fallet av psykisk sjukdom i släkten, som förmodligen en flerårig "melancholiam" måste anses vara.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Parets dotter, Brita Warg gifte sig med kapellanen i Nedertorneå, Johannes Kempe, och hennes syster Anna gifte sig med en annan i familjen Kempe, nämligen Andreas Magni.

Johannes Kempe var nu ingen dununge. Kapellanen bodde hos sin svärmor änkan, och han verkar ha varit ett hår av hin mer eller mindre (så anfader han är). Han ägnade sig åt handel i lappmarken, vilket han inte fick. Han tog betalt för vigsel, vilket han inte fick. Han fick böta för slagsmål och blodvite. Kautokeinolapparna klagade på hans hänsynslöshet. Enligt Erik Kuoksu köpte Johannes 1640 det hemman där Haparanda kom att anläggas. Man kan ju undra om det var med hustruns eventuella arvepengar efter fadern? Johannes Kempe tycks ha dött 1642, och då var sonen 12 år. Hustrun Brita Varg verkar ha gift om sig efter första makens död.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Sonen till Brita och Johannes hette Martinus Johannesson Kempe och han var gift med Malin Filipsdotter. Martinus kom som 15-åring till Uppsala och när han var 21 år prästvigdes han. Sen var han kapellan i Nedertorneå i 22 år, men när det var dags att bli kyrkoherde fick han inte tjänsten. Istället blev han pastor i Jukkasjärvi i sex år och 1682  blev han kyrkoherde i Övertorneå. Vid denna tid stred han med kapellanen vid Kengis bruk om vem som skulle räknas som kyrkoherde av de två.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Vår nästa anfader är Martinus och Malins son Herman.

måndag 3 december 2012

114. Kempar och finska präster och Sursilliana och Fleming igen

Peter Andersson Planting var alltså gift med Barbro Hermansdotter Kempe men den aktuella mamman skulle vara Magdalena Hermansdotter Kempe.

Barbro var tredje barnet till Herman Kempe Martinuksenpoika (Mårtensson) (död 17/4 1697) (efternamnet vilket jag antar betyder Martinusson). Herman var gift med Brita Niilontytär vilket borde betyda Niilondotter.

Herman i sin tur var fjärde barnet till Martinus Johanneksenpoika (1630-1686) och Malin Filipintytär. (död 1697). Martinus läste i Härnösand och var kyrkoherde i Jukkasjärvi 1675.

Martinus föräldrar hette Johannes Laurentii Kempe (död före 1642) och Brita Warg.

Brita Wargs föräldrar hette Martinus Matthiae Warg (död 5 februari 1639 i Alatornio) och Valborg Wernberg, och de gifte sig i Vöryi eller Vörå, som inte ligger så långt från Vasa.

Valborgs föräldrar hette Gabriel Vernberg (död 1636 i Vöryi) och Barbro Wiloides. Gabriel var lagläsare i Österbotten. Gabriel lär ha blivit ditåt 100 år gammal.

Gabriels föräldrar hette Pauli Petterinpoika  (1535-) och Margaretha Sursill (född 1518 i Umeå och död i Finland).

Och Margarethas föräldrar hette Erik Sursill Ångerman (1490 i Ångermanland, och död 1548 i Tegin Umeå), och Dordi. Om Erik Sursills ättlingar står det skrivet i Genealogia Sursilliana ... vilka är spridda i Finland, och bland dessa hittar man oss (uppenbarligen om än inte omskrivna) och personer som Sibelius, Tarja Halonen, och Olof Palme.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Barbro Wiloides far hette Jakobus Martini Wiloides Aboensis, och han var kyrkoherde i Vörö, och undertecknade Uppsala mötes beslut 1593 (han hade då verkat i Vörö sen 1573. Samma år (1593) slutar han som kyrkoherde i Vörö.

Om man nu betänker att detta var åren när Claes Fleming på Åbo slott var som mäktigast (han dog ju 1597 om jag inte minns fel), och han var allierad med Sigismund, så var Jakobus undertecknande förmodligen orsaken till hans avgång (eller möjligen död?).

Om detta skulle jag vilja veta närmare.

Jakobus var son till Mårten Eriksson Villoi, som var skeppsskrivare i Åbo. Jakobus hustru lär ha hetat Margareta Mårtensdotter.

113. Plantingar och präster i Kalix med frukostbekymmer

Brita Persdotter Planting var dotter till Peter Andersson Planting (1686-1755), som var sockenskrivare, och ... enligt denna sida till Barbro Hermansdotter Kempe. Å andra sidan är modern Magdalena Hermansdotter Kempe enligt denna sida. Det verkar också som Peter Planting var gift tre gånger. Skulle han kunna ha varit gift med två systrar, eller med en kvinna och hennes faster? Efter andra hustruns död gifte Peter om sig med den 27 år yngre Anna Andersdotter Rosenberg.

Nåväl, Peters föräldrar hette Anders Eriksson Planting, och hans fru hette Gertrud Eriksdotter och hon var änka efter rådmannen i Torneå stad. Anders ska ha varit född i Piteå, och också ha varit rådman och handlare i Torneå.

Anders Planting var son till Erik Michelsson Planting i Piteå, som var postmästare, rådman och borgmästare i Piteå stad. Anders Plantings mammas namn skulle vara Margareta Eriksdotter och det är  en rätt trolig hypotes är att hans morfar var Ericus Birgeri,  som var kyrkoherde i Kalix 1629-1656, och mormor var Anna Pehrsdotter. Ericus var student i Uppsala och skrevs in 22 februari 1609. Ericus var ett ombud för prästerskapet vid 1642 års riksdag, och deltog i ärkebiskopsvalet 1647.

Ericus far hette Birgerus Erici och kallades herr Byrill, och han var kyrkoherde i Kalix 1592-1629.

Herr Byrill underskrev Uppsala mötes beslut 1593 (vilket var en protest mot Sigismund och med avsikten att Sverige skulle fortsätta vara protestantiskt.) Hertig Karl, sedemera Karl IX, gästade Kalix på hemfärd från Finland 1602. Detta var alltså bara några år efter Klubbekriget, och striderna med Claes Fleming, så antagligen var Karl angelägen att ha koll på vad som hände i Finland.

Förmodligen var hertig Karl vid detta tillfälle lite tacksam för Birgerus stöd vid Uppsala möte, så han frågade om kyrkoherden önskade något, och kyrkoherden sa att han endast önskade att hans hustru skulle servera frukost. Karl skickade då 8 tunnor säd till frukost, och fortsatte att skicka detta varje år till Kalix kyrkoherde.


söndag 2 december 2012

112. Eva Adamsdotter gift med Moses, med anfäder

Detta låter bibliskt så det förslår, men detta ska faktiskt vara en närmare anmoder än 5000 år.

Hon var farfarsfars mormors farmor (om jag räknar rätt). Eva Adamsdotter var född 1758 och gifte sig med Moses Andersson (född 1755).

Enligt denna förteckning hette hon Rahtu Eva Adamsdotter och var född i Kuivakangas i Övertorneå. 1782 gifte sig paret och han var dräng ifrån Tärendö och hon piga från Kuivakangas. 1746 skedde Evas bouppteckning. Hon hade då varit änka i 10 år, och förmodligen flyttat ifrån gården hon levde på med Moses. Tillsammans med Moses fick hon minst fyra barn.

Evas föräldrar hette Rahtu Adam Clemetsson och Planting Brita Persdotter. Adam blev husbonde på Rahtu gård i Kuivakangas, och efter hans död bodde barnen Eva och Adam kvar på gården. År 1792 skedde hans död i brännsjuka. (Brännsjuka kunde vara lite av varje, så dödsorsaken är oklar).



Då Brita dog 1778, gifte Adam om sig med en kvinna som var 48 år, vid namn Maria, och med henne fick han följaktligen inga barn.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Adams föräldrar hette Rahtu Clemet Persson (1700-1778) och Apollonia Jönsdotter (1687-1763) (och hon har nog det mest spektakulära förnamnet bland alla i min släkt hitintills). Clemet dog av bråck, och han var nämndeman. 1722 tar han över som husbonde på Rahtu gård, och två år tidigare gifte sig Clemet och Apollonia. Tillsammans verkar de ha fått 8 barn, varav 4 dog som små.

Clemets föräldrar hette Rahtu Per Mickelsson och Kauma Karin Clemetsdotter. (vigsel 1691).

Apollonias far hette Jöns Henriksson Kohkoinen (1650-1739) och han hade Järvenaita gård i Kuivakangas. (Mammas namn är inte känt).

Jöns far hette Henrik Jönsson Kohkoinen (född ca 1624). Kallad Järvenaitta Henrik Jönsson. Hans hustru hette Brita.

Henriks far hette Jöns Mustaparta Clemetsson och hans mammas efternamn var Kohkoinen Mickelsdotter, och hon var född omkring 1577. Paret vigdes 1610. Jöns var birkarl, och blev Övertorneå sockens första länsman, han var nämndeman och tolvman, och var dessutom gästgivare. När han gifte sig blev han husbonde på Kohkoinen gården. År 1641 var han rikast i Övertorneå och hade totalt 58 djur.

Jöns far hette Clemet Mustaparta Henriksson (född ca 1540 i Neder Vojakala och död ca 1617 i Kuivakangas). Clemet var birkarl 1596 och han nämndes 1583-1621. Han var husbonde på Liisa gård.

Clemets far hette Henrik Larsson Oravainen (född ca 1500 i Neder Vojakkala och död 1556-60). Han var hövding för Torneås birkarlar 1540, och han förde ett brutalt leverne i lappmarken. En teori är att Henrik var gift med en dotter till birkarlen Karl Mosesson i Bureå, som tillhörde bureätten. (Här lägger jag ner spårandet eftersom det är ett visst "om" i denna fråga)

-'-'-'-'-'-'-'-

Flickan med efternamnet Kohkoinen Mickelsdotter hade föräldrarna Kohkoi Mickel Mickelsson (1540-1628) och en mor som dog 1614. Mickel var birkarl och nämndeman och husbonde på Kohkoinen gård.

Mickels far hette också Mickel, men dessutom Joensson Kohkoinen (död ca 1579). Han var också birkarl och beskattade samerna i Tana och norska Laksefjorden. 1549 fick han böta 8 mark för hor med sin lapska frilla.

Den senare Mickels far hette Joen Kohkoinen och hans mor hette Karin. Fadern var troligen birkarl på 1400-talet och husbondet på Kohkoila gård i Kauliranta, Ylitornio.

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Och, jag tror familjen Planting får en egen post.

onsdag 28 november 2012

Släktbyte Och - who killed Laura Palmer ... eller Mickel Taavola

Nu har jag grävt nog i Sabelfeldtarnas anor, vilket verkligen har varit kul, då de varit så intrasslade i svenska historien, och då det funnits åtskilligt bevarat av information kring deras liv. Men nu är det dags att gräva ner sig i helt andra släktgrenar.

Frågan är om jag ska gräva i Per Petter Bengtsson, eller kanske Petter Carlsson Kjellbergs frus liv, eller kanske hoppa till fru Nordlinder, eller kanske Gahn och Theel och Hazelius? Eller kanske ska jag hoppa totalt över till en annan släkt, till Hellberg och Hellman i Falun?

Men, också, dags för en liten återblick till ett problem jag grunnat på ... varför dog Mickel Taavola?

Anledningen till att jag  grunnar på det är för att Mickel Taavolas för tidiga död 1743 ändrade riktning på Taavolasläktens levnadsförhållanden. För mig verkar det rätt tydligt att för att klara att fostra en familj i Norrbotten behövde man på det hela taget vara ett par som hjälptes åt. Detta beroende på att även föregående generation var förmodligen en jättefamilj, och det fanns sällan resurser från far- och morföräldrarna att hjälpa barnbarnen.

Mickel Taavolas död tycks ha tvingat familjen från gården, och till en betydligt fattigare tillvaro än förfäderna hade.

Året 1743 betecknar slutet på Hattarnas Ryska krig som Sverige i princip förlorade. På åtskilliga ställen i denna jättelånga släktberättelse tycks det som att just åren i början på 1740-talet dog rejält många, och Mickel var en av dem. Jag tror nu kanske inte att Mickel själv var aktiv i kriget (men jag vet faktiskt inte), men det som hände var att dödligheten i Juoksengi steg till det dubbla år 1743, så förmodligen drog hemvändande soldater med sig epidemier som drabbade hemmabefolkningen också.

Så svaret på om kriget eller epidemin dödade Mickel, är troligen ... bägge tillsammans.

Och nu dags för temat från Twin Peaks (Who killed Laura Palmer).




tisdag 27 november 2012

111. Anna Sehsteds dröm, Ingeborg med prinsessanor och Sigurd Fafnersbane

Anna Sehstedt var andra hustru till Kristiern Bengtsson Oxenstierna som halshöggs vid Stockholms blodbad 1520.

Det berättades att Anna födde 12 barn med sin man, som alla dog odöpta strax efter födelsen, men att hon slutligen drömde att om hon skulle döpa det barn hon var gravid med till Gabriel, som var ett okänt namn i släkten, så skulle barnet leva och själv få många barn. Och så blev det.

Anna var dotter till Maltheserriddaren Påvel Arendtsson Sehestedt från Holstein, och Elisabeth Podebusch. ... och här var det slut på vad jag kunde hitta om dem ....

Sen är det lite torftigt med kul info om fruarna förrän man kommer till Ingeborg Nilsdotter Sparre.

I Ingeborgs anträd hittar man nämligen några generationer tillbaka prinsessan Märta Eriksdotter av Sverige (född 1211). .... man får väl ta detta med en hygglig nypa med salt, men det är givetvis ändå lite kul ...

Märta Eriksdotter sägs vara dotter till Erik X Knutsson, Svensk kung och Rikissa Valdemarsdotter, Dansk prinsessa.

... och sen går det på med Svenska, Danska, Norska, Vitryska, Ukrainska, Ryska och Polska prinsar och prinsessor.

En sida ytterligare bak står Blot-Sven på listan :-), samt Olof Skötkonung, Erik Segersäll, Erik Väderhatt, Harald Hårfager, Ragnar Lodbrok, Harald Blåtand, Sven Tveskägg, Kraka och Sigurd Fafnersbane.

Och DÄR är vi definitivt i Sagornas rike.



måndag 26 november 2012

110. Lite mer om Oxenstierne fruar, drottningar och Troll

Christer Posse igen ... varför jag anser att Axel Oxenstierna uppenbarligen nyttjade svågerpolitik, var att  Christer (som ju Axel var förmyndare åt), inte bara var en släkting själv på lite långt avstånd, utan Axel knöt förmodligen helt avsiktligt honom extra nära till sig genom att hustruns systerdotter blev Christers brud.

Axel odlade Christer genom att han besparades fara genom att få följa Gustav II Adolfs brud till Sverige, en adelsmans lik till Stockholm och även Gustav II Adolfs lik till Stockholm. Han skickades dessutom på diplomatiska uppdrag till diverse hov och var ett antal år landshövding över de Norlländska länen. Christer verkar endast ha varit med om ett slag, det i Riga.

Men, det Oxenstiernornas fruars anor jag skulle gräva ner mig i.

Den första blir Beata Gera (gift med Christjern Oxenstierna). De lär ha gift sig 1573, men mycket mer vet jag inte. Hennes far hette Carl Holgersson och hennes mor hette Kerstin Bengtsdotter Färla.  Carl är känd för att han tidigt fick studera vid utländska universitet. Carl Holgersson fick 1559 försöka fria till Elizabeth I i England åt Erik XIV, och det gick ju inget vidare. Mer om Carls liv kan man läsa här.



Nästa fru blir Gabriel Oxenstiernas fru, Beata Eriksdotter Trolle. .... och ungefär här uppkommer släktskap med vartenda Europeiskt kungahus. Dvs, detta par var sådär 11 generationens förfäder till dagens kungar (< 1/4 % gemensam, men icke desto mindre lite lustig arvsmassa.)

Beatas far hette Erik Arvidsson Trolle och hennes mamma hette Carin Eriksdotter (som var Eriks andra fru). Carin drunknade tillsammans med tre av sina styvbarn under en båtfärd.

Beatas halvbror blev ärkebiskop och hette Gustaf Trolle och om honom står det i Runeberg:

Han är den historiskt bekanta, oroliga, hersklystna och förrädiska Erke-Biskop Gustaf Trolle.
Om ännu äldre Trollar kan man läsa här ... och exempelvis blev en halshuggen 1306 på Södermalmstorg, och en blev mördad i sitt hem av en sjörövare.

Anledningen att släkten heter "Trolle" ska vara att Herfve eller Alf Ulf ska ha slagits med ett Bergstroll eller möjligen en förklädd rövare vilket bör ha skett i början på 1200-talet.



Ett Gammalt Bergtroll
Av Gustav Fröding


Det lider allt mot kvälls nu,
och det är allt mörk svart natt snart,
jag skulle allt dra till fjälls nu,
men här i daln är det allt bra rart.

På fjällets vidd där all storm snor
är det ödsligt och tomt och kallt,
det är så trevsamt där folk bor,
och i en dal är så skönt grönt allt.

Och tänk den fagra prinsessan,
som gick förbi här i jåns
och hade lengult om hjässan,
hon vore allt mat för måns.

Det andra småbyket viker
och pekar finger från långt tryggt håll,
det flyr ur vägen och skriker:
tvi vale för stort styggt troll!

Men hon var vänögd och mildögd
och såg milt på mig, gamle klumpkloss,
fast jag är ondögd och vildögd
och allt vänt flyktar bort från oss.

Jag ville klapp'na och kyss'na,
fast jag har allt en för ful trut,
jag ville vagg'na och vyss'na
och säga: tu lu, lilla sötsnut!

Och i en säck vill jag stopp'na
och ta'na med hem till julmat,
och sen äter jag opp'na,
fint lagad på guldfat.

Men hum, hum, jag är allt bra dum,
vem skulle sen titta milt och gott,
en tocken dumjöns jag är, hum, hum,
ett tocke dumt huvud jag fått.

Det kristenbarnet får vara,
för vi troll, vi är troll, vi,
och äta opp'na, den rara,
kan en väl knappt låta bli.

Men nog så vill en väl gråta,
när en är ensam och ond och dum,
fast litet lär det väl båta,
jag får väl allt drumla hem nu, hum, hum!


Moders och Faderslinjer - Evas

Jag har börjat kolla in folk som sysslar med DNA-geneaologi, och det tänker jag nog testa tids nog, när jag har en slant över. Det de bland annat intresserar sig för är moderslinjer och faderslinjer, vad jag förstår, dvs DNA som förs över via mitokondrie-DNA (mammor) och DNA på Y-kromosomen, (pappor).

(Om jag nu missuppfattar något går det alldeles utmärkt att skicka ett mail, så får jag rätta till det.)

Nåväl, nu tänkte jag ta mina moders- och faderslinjer, och utifrån det så får vi en hypotes om vad jag ska se när jag väl gör mitt DNA - test. Och om jag inte får se det förväntade, så måste det vara någon anfader som hoppat över skaklarna.

Nu kör vi! Person och födelseort så vitt jag vet.

Moderslinje

Mormor (f. 1880) - Solberget Gällivare

Johanna Johansdotter Lindberg (f. 1854) Pempelijärvi, Tärendö BD

Anna Caisa Jacobsdotter (f. 1829) Pajala (och efter detta blir det osäkert)

-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-'-

Faderslinje

Farfar (f 1904) Granhult Gällivare

August Nilsson (f 1878 trol Granhult)

Nils Petter Olsson (f 1853 trol Granhult)

Olof Johan Ericsson (f. 1811 trol Granhult)

Erik Johan Olsson Taavola (f. 1786 Ruuti)

Olof Ersson Taavola (f. 1758 Narken Överkalix)

Erik Mickelsson Taavola (f. 1735 Juoksengi)

Mickel Ersson Taavola (f. 1706 Juoksengi)

Erik Ersson Taavola (f. ca 1680 Juoksengi)

Erik Ersson Taavola (f. ca 1640 Juoksengi)

Erik Davidsson Taavola (f. ca 1615 Juoksengi)

David Persson (f. ca 1585 Juoksengi)

Per Davidsson (f. ca 1550 Juoksengi)

David Persson (f. ca 1535 Juoksengi).

fredag 23 november 2012

109. Svågerpolitik och Stockholms blodbad

Jag har nu inte läst så mycket om Axel Oxenstierna, men en sak är säker och det är att han var en maktmänniska och maktspelare, som verkar att ha sysslat mest med diplomati och administration, och överlåtit krigandet åt andra.

Axel Oxenstierna dyker upp i mitt skrivande som förmyndare till Christer Posse.

Axel Oxenstiernas mormor hette Elsa Posse och Mormorsfar var Axel Posse, han som var slottsloven på Läckö slott. Axel Posse var också farfars far till Christer Posse.

Christer Posses far (som också hette Axel Posse) var gift med Märta Christjernsdotter Oxenstierna.

Christjern Oxenstierna (Märtas far) ägde bland annat Hammarskog utanför Uppsala (vilket märkligt nog var innan nuvarande huvudbyggnad uppfördes, för det står 1655 över porten). Och, bland de mer märkliga uppdrag han hade, var att bevaka Erik XIV när han var tillfångatagen. Christjern var gift med en kvinna som hette Beata Gera (Märtas mor).

Christierns far hette Gabriel Oxenstierna och hans mor hette Beata Eriksdotter Trolle. Gabriel, å sin sida, var med vid Erik XIV kröning, och var 1538 slottsloven på Stockholm slott. Han är dessutom begravd i Uppsala domkyrka i Sturegravkoret.



Gabriels far hette Kristiern Bengtsson Oxenstierna och hans mor Anna Sested. Kristiern gick ett sorgligt öde till mötes då han halshöggs vid Stockholms blodbad år 1520.

Kristierns far hette Bengt Kristiernsson Oxenstierna, och han var gift med Märta Johansdotter Slaveka. Kanske dog Bengt i pesten 1495.

Bengts far hette (återigen) Kristiern Bengtsson Oxenstierna och han var gift med Margareta Magnusdotter Gren. 1463-64 fängslades Kristiern tillsammans med sin bror, ärkebiskop Jöns, och fördes till Danmark. Kristiern är begravd i högkoret i Uppsala domkyrka. Höll till på Salsta.

Kristierns far hette Bengt Jönsson Oxenstierna, och hans mor, Kristina Kristiernsdotter Vasa.

Bengts far hette Jöns Bengtsson Oxenstierna och han dog 1399. Jöns var gift med Ingeborg Nilsdotter Sparre.

Jöns far hette Nils Torstensson Oxenstierna och hans mor hette Bengtsdotter Lejon i efternamn.

Nils far hette Torsten Vigolfsson, och mamman hette Lucia Mathiasdotter Oxenstierna - äldre ätten.

Och nu är vi äntligen nere hos siste i faderslinjen, nämligen Vigolf (död ca 1310).

... dags att fortsätta på en ny post ...

torsdag 22 november 2012

108. Anna Beata Fleming, Märta Posse och ännu mer Possar

Märta Magdalena von Stefkens mamma hette Anna Beata Fleming, och hon dog när Märta Magdalena var 20 år, 1723. Märta Magdalena fick gifta sig redan när hon var 16 år, och av allt att döma växte hon upp i Hammar, Asker.

Märta Magdalenas mormor i sin tur hette Märta Posse. Märta Posse gifte sig två gånger, först 1659 med baronen Gustaf Spreling, som dog efter bara ett år. år 1661 gifte hon sig för andra gången, då med Pehr Fleming (död 1674). Märta Posse dog sedan 1693. När man tittar på när deras barn är födda i Runeberg så står det bara år för några söner, 1665 och 1669, och om man gissar att Anna Beata var född ungefär där, så var hon runt 30-35 år när hennes man dog. Innan dess hade hon fått 7 barn varav alla utom Märta von Stefken dog.

Troligen gifte sig Anna Beata och bara några få år därefter dör mamman. Efter Pehr Flemings död lär Märta Posse ha levt på Stora Roo, i trakten av Lidköping, och där bör alltså Anna Beata ha växt upp.

Även Anna Beatas farfar dog 1693, och hans hustru hette Magdalena Zimmerman, och jag gissar att hon dog i barnsäng när Anna Beatas far, Magnus Christian föddes, då han tycks ha varit enda barnet.

Anna Beata verkar i sin tur, inte ha gift om sig efter makens död, utan levt vidare på Hammar i Asker även några år efter dotterns giftermål. Jag gissar att hon måste ha varit mycket ensam, förutom dottern och hennes stora familj.

Märta Posses far var Christer Posse (1601-1643) och Christina Bengtsdotter Sparre af Rossvik (1605-1656).

Christer Posse var student i Uppsala redan 1613 och var hovjunkare hos Gustaf II Adolf 1619. År 1637 var han landshövding över stora delar av Norrland. 1642 blev han ståthållare på Västerås slott och dog året därpå. Christer Posse uppfostrades av sin mor "hemma i riket" och hans förmyndare var ingen mindre än rikskanslern Axel Oxenstierna, som var moderns kusin.

År 1620 fick han följa med till Kur-Brandenburgska hovet och hämtade Gustav II Adolfs blivande gemål, och 1622 följde han Gustav II Adof till Livland. Bland annat var han med och belägrade Riga 1622. Han följde med på ytterligare resor runt i olika länder och 1633 fick han följa Gustav II Adolfs lik till Sverige.

Christer Posses far hette Axel Posse, och hans fru hette Märta Christiernsdotter Oxenstierna.

Axel Posse hade anslutit sig till Sigismunds sida, och blev därför tvungen att fly till Danzig 1603 för att komma undan hertig Karl (IX). Hans fru Märta stannade dock i Sverige och uppfostrade sina barn där. Axel Posse dog när Christer var 11 år, år 1612. Genom att han lierat sig med Sigismund förverkades hans gods. Stora Roo var däremot Märtas morgongåva, så den gården verkar de ha behållit.



Axels far hette Knut Posse, och han var överste hos Erik XIV, och slotsloven på Läckö slott 1567. Han var en mycket mäktig man, och förseglade bland annat Gustav Vasas testamente. Gift 1552 med Ebba Göransdotter, dotter till Göran Lindormsson av Forstenasläkten.

Knut var son till Axel Posse, som bland annat var med och skrev ett latinskt manifest mot Christian Tyrann. Hans andra fru hette Anna Axelsdotter och var anmoder (av Winstorpasläkten).

Axels far hette Nils och var gift med Gertrud Grubbe.

Nils far hette Jöns Lagesson Posse, som var gift med Märta Knutsdotter (Tre Rosor).

Jöns far hette Lage Pedersson Posse, och var på något sätt inblandad i Kalmarunionens införande. Gift med Inggjerd Karlsdotter.

Lages far var Peder Lagesson Pusa (gift med Carin).



Peders far var Lage Pusa som levde åtminstone 1330-50 i Varnhems kloster. Gift med Christina.

Och Lages far var Nils Pusa.


tisdag 20 november 2012

107. Mer Flemingar - och Gustav Vasa

Claes Fleming-1 pappa hette Herrman Fleming (och ja, det ska av allt att döma vara två r) som dog 1583.

Herrman var Gustav Vasas hovjunkare 1544, och huruvida han hade det som hederstitel, eller verkligen stod och skar upp Gustav Vasas stek förtäljer inte historien så här långt!

Han hade i varje fall uppsyn över ett antal slott och fort. Tavastehus, Vittensten i Livland, Viborg och Nyslott.

Sen var han fältöverste i Finland, Överbefälhavare över svenska skeppen vid Narva, Fältmarskalk i Livland, och fältmarskalk under de la Gardie på tåget mot Kexholm. Herrman var gift med Gertrud Håkansdotter Hand.

Herrmans far hette Pehr och han var en tid (1520) underlagman i södra Finland. Modern hette Elin Lydecke.

Pehrs far hette Herman och kallades "Den gamle". Han var en tid (1492-1517) hövitsman på Åbo slott. Gift med Elin Philpusdotter.

Herman "Den gamles" far hette Magnus (1450-1486 ... kan inte vara de enda år han levde ...) och hade affärer med Svartmunkarna i Åbo. Gift med Elin Kurck. (Det var uppenbarligen mycket modernt att heta Elin).

Magnus far hette Clawus (död 1425) och var 1396 riddare i Erik av Pommerns råd. Gift med Cecilia Djekne. Clawus begravdes i gråmunkeklostret i Stockholm och han betalade munkarna för att hålla en evig mässa för honom, hans frus, föräldrars och bröders själar. Gråmunkeklostret ska numera vara Riddarholmskyrkan.

Clawus far hette Peder Fleming (död 1395) och hans fru Christina, och de är också begravda i Riddarholmskyrkan.


106. von Stefken, Fleming och klubbekriget

En mycket kort liten släkt i Runeberg, som ändå rymmer mycket tragedi, är släkten von Stefken.

Den börjar med Johan Stefken som var gift med Märta Finck, och Johan var "Engelsk eller Holländsk minister" (vad nu det betydde) och bodde i Hamburg.

Deras son hette Christian Stefken och adlades von Stefken, och han var överste i Björneborg. (Vilket givetvis gör att jag måste länka Björneborgarnas march vilken troligen skrevs efter hans tid, men ändå).



Christian var gift med Magdalena Zimmerman, dotter till Carsten Zimmerman och Margaretha Dollman.

Deras son var Magnus Christian von Stefken, som blev kommendant på Iwanogorods slott och dog 1704, förmodligen under försvaret av slottet i augusti.

Magnus var gift med Anna Beata Fleming som var dotter till Guvernören Pehr Fleming och Märta Posse.

Tillsammans fick Magnus och Anna Beata sju barn, varav de första sex dog och endast Märta överlevde, och Märta blev faderlös som 1-åring. En möjlig anledning att så många barn i familjen dog som små, kan kanske ha varit ett pestutbrott, men jag är inte säker på detta.

Med Märta tog von Stefkenska släkten slut.

Anna Beata var som sagt dotter till Pehr Fleming i hans ena äktenskap, det med Märta Posse.

Pehr Fleming var en tid kommendant på Visby slott, och en tid Guvernör på Ösel.

Pehrs far hette Herman Fleming och var bland annat landshövding i Nyslotts län med lilla och stora Savolax. Pehrs mor hette Anna Stubbe (och hon var andra hustru till Herman, och Herman var hennes andra man).

Herman var son till Claes Fleming-1, som var Erik XIV kammarjunkare.

Anfadern Claes Fleming-1 kom att vara i konflikt med en släkting med samman namn Claes Fleming-2 som hade lierat sig med Sigismund. Detta på grund av att Claes Fleming-1 inte ville vara med i klubbekriget (vilket verkligen hedrar honom, då klubbekriget var ett riktigt eländigt krig). I artikeln om Claes Fleming-1 står det:

När de österbottniska bönderna rest sig till kamp mot borglägertungan, gav F marsken skulden härför och vägrade att personligen följa honom i fält mot bönderna. F påstår sig för sin opposition ha blivit angiven hos konungen av marsken.

"Marsken", det är ingen mindre än Claes Fleming-2 som tycks göra skäl för att kallas bondeplågare.




Vår hädanefter hjälte Claes Fleming-1 flydde till Danzig 1600 eftersom han gav upp Åbo slott, där han var ståthållare under 1597.

År 1604 återvände han till Finland, men hämtades då av Karl IX till Sverige och satt i Smedjegårdshäktet (som låg vid yttre borggården vid slottet), varifrån han slapp lös då sonen Henrik som var runt 20 år, bad för sin far och 24 adelsmän betalade borgen.

Claes var gift två gånger och den första hustrun, Elin Horn, var den aktuella anmodern.

Jag får titta längre bak på flemingarna om ett tag.

Hertig Karl, sedemera Karl IX verkar ha slagit sig ihop med Österbottningarna i klubbekriget, för att besegra Claes Fleming-2, och på denna kända målning  från 1800-talet illustreras hur hertig Karl skymfar Claes Flemings lik


Om detta finns en anekdot på wikipedia:

Kort efter Flemings död erövrade hertig Karl Åbo slott där Flemings änka Ebba Stenbock styrde. Fleming hade ännu inte begravts och enligt en anekdot ska hertig Karl ha öppnat kistan i slottskapellet för att övertyga sig om att hans fiende verkligen var död. När han såg att det verkligen var Fleming i kistan ska han ha dragit honom i skägget och sagt: "Om du nu levat hade ditt huvud icke suttit mycket säkert." På detta ska Ebba Stenbock ha svarat: "Om min salige herre levat, så hade Hans Nåd aldrig kommit här in."